Brynäs IF

Sylf: Du berör flera ömma punkter ur det förflutna som utan tvekan ligger bakom mycket av det onda i dagens Brynäs. Alla dessa schismer, falangbildningar och affärer på 80-talet kastar faktiskt fortfarande sitt kalla sken över föreningen. På 60- och 70-talen drog alla parter åt samma håll i Brynäs. Detta tack vare att man i herrar som Thure Wickberg och Henry Jansson hade en stark och handfast ledartopp. Den raka och enkla verksamhets-filosofin var att man ville vinna och vara bäst. Men sen på 80-talet, just för att man fick svagt och dåligt framåtsträvande styrelsefolk i klubben, så började som en följd av detta också allt gå sämre för det stolta A- laget. Alla dessa bråk som ägde rum, alla stridbara viljor som istället för att försonas och bli ett för Brynäs bästa, tjurigt gick skilda vägar åt i olika slitningar. 90-talet blev förvisso ett decennium med mera lugn och tillförsikt i klubben. Men under ytan har det alltsen det stormiga 80-talet på nåt sätt känts som att alla resurser och tillgångar, i form av kompetent och hockeykunnigt Brynäsfolk (gamla spelare och ledare), aldrig kunnat utnyttjas till max, just p g a de på 80-talet icke bearbetade motsättningar och därigenom destruktiva och prestigefyllda händelser mellan individer och grupperingar som inträffade och som ännu idag känns som en varböld som Brynäs IF bär på och lider över.

Sylf: Brynäs nedgång började före de två senaste gulden. Brynäs har varit ett lågbudgetgäng sen 80-talet. Det är ett mirakel att vi har kunnat hävda oss så länge som vi gjort med så taskiga resurser. Kompetens, hockeykultur, järnvilja, brynäsandan - allt har funkat utom när det gäller ekonomiskt kunnande. I längden håller det givetvis inte. Gulden -93 och -99 gjorde att Brynäs trodde dom kunde gå på vatten (det gör man i och för sej när man åker grillor). Nu har verkligheten kommit ikapp och det börjar bli jävligt sent att fixa det här.

Bright: Det är ju delvis det som är ett problem idag,det faktum att klubben haft alla chanser i världen att spinna vidare på framgång.Förutom nåra mörka år på 80 talet,i kölvattnet efter Näslund,som ensam höll laget kvar under nåra år,så har man haft relativt skaplig framgång.2 guld,final och semifinaler ett gäng ggr.Men nånstans på vägen har allt stannat upp.Ideliga schismer,falanger som bråkar,tränarsparkningar och skatteskulder som man fått sota för i många år.Istället för att vara offensiva när tillfällen getts så har man lutat sig tillbaka och tänkt att vi är ju skitbra,behöver inte göra ett piss.Medan andra lag vips har gått ikapp och förbi med hästlängder.Nu sitter man där med skägget i brevlådan med ett korplag som inte är ett dugg bättre än tabellen visar.Och ingen jävel som har talang och visioner har nån större lust att spela i Brynäs anno 2002.