Brynäs IF

Brynäs väg till toppen del 1.

Tänkte dela med mig lite av mina tankar så här med några veckors perspektiv på det historiska fiaskot. Jag gör det i två delar. En del som rör utveckling av Brynäs organisation och en del som rör spelmodell. Jag hoppas att det kan vara av lite intresse även om det blev rätt mycket text...

MÅL OCH UTVECKLING
För det första, Brynäs åkte inte ur SHL för att ledare som Alcén och Manner gjorde ett dåligt arbete. Brynäs åkte ur SHL efter en lång tid av brist på kontinuitet, dåliga beslut, organisationsproblem och usel ekonomistyrning. Vilka alternativ fanns det till slut?
Direkt efter att vi åkt ur så blir det väldigt mycket namn som diskuteras på tränare, sportchef etc huruvida de ska ha koppling till Brynäs eller ej. I det här läget är sådana frågor egentligen helt ointressanta och sätter fingret på vad som varit Brynäs problem länge. Namnet på tränaren eller sportchefen är inte det som kommer att göra klubben framgångsrik igen.
Vi har faktiskt provat en massa tränare och långt ifrån alla har haft Brynäskoppling. De flesta har misslyckats kapitalt och av de som lyckats (Tommy och Bulan) så var den ena Brynäs rakt igenom och den andra utifrån. Varför lyckades just dessa kan vara av intresse och det tänker jag återkomma till vid senare när jag tänker komma in på spelmodell.
Nu måste vi börja med att förstå var vi befinner oss (en före detta storklubb med dålig ekonomi, svag identitet, uselt självförtroende, problem med ledarrekrytering, stark FAN-base, bra juniorverksamhet, hyfsat varumärke osv).
Definiera vart vi vill komma och därefter göra en modell för vad som behöver förändras för att vi ska nå målet.

Jag tycker alltså att vi borde starta med att titta på vad som måste förbättras för att bli en klubb som är framgångsrik. Vad kännetecknar en framgångsrik klubb?
Det finns några uppenbara områden att ha koll på t ex:
- God Ekonomi
- Funktionell Organisation
- Framgångsrik Spelarutveckling
- Effektiv Scouting
- Spelmodell vår identitet
Det gäller sen att hitta det som är nyckeln (nycklarna) för att ha en god ekonomi, en organisation som är funktionell, en framgångsrik spelarutveckling och scouting. Dvs vad är avgörande inom respektive område, vad kan vi påverka och succesivt bli bättre på. Väsentligt tycker jag är att inte söka en färdig form utan snarare söka ständig förbättring.
En god ekonomi krävs för att över tid kunna vara ett lag i toppen. Vad krävs för att få en god ekonomi? I grunden att klubben engagerar genom att spela en attraktiv hockey och även på andra sätt vara en klubb som uppmärksammas (helst positivt…). Det lockar sponsorer och publik vilket ger intäkter. Vad är en attraktiv hockey? Kanske ett lag som har en spelmodell som knyter an till en identitet för laget och som är kul att se på?
Den andra sidan av en god ekonomi är att inte spendera pengar på saker som inte leder till att vi kommer närmare målen. Intäktssidan har Brynäs faktiskt varit ganska bra på medan kostnadssidan är usel. Mycket av det tror jag beror på att styrmodellen är svag dvs att kopplingen mellan spenderade pengar och målen ganska ofta varit tveksam.
För egen del så tycker jag att Alcén försökte bryta detta genom att inte panikvärva spelare utan ha tydliga kriterier för de spelare som ska tas in. Rätt väg att gå och de flesta värvningar som gjordes blev ju relativt lyckade. Problemet är att som ny sportchef så hade Alcén begränsningar i urvalet av spelare och därmed var hans förmåga att ta in rätt spelare också begränsad.
Så Brynäs måste sluta leta den heliga graal i form av en sportchef eller tränare eller annan person och börja arbeta hårdare och mer målinriktat än alla andra inom alla de områden som kännetecknar en framgångsrik organisation anser jag.
En sak som är viktig är att komma ihåg i ett förändringsarbete är att försöka bibehålla den positiva identitet som Brynäs fortfarande faktiskt har. Vi ska inte bli Färjestad eller Skellefteå vi måste skapa ett framgångsrikt Brynäs.

Brynäs väg till toppen del 2.
SPELMODELL:

Precis om för övriga områden så måste Brynäs välja en spelmodell som det går att succesivt förbättra sig i. Här tycker jag att Manner/staben/spelarna gjorde ett stort misstag i spelet utan puck i egen zon. Där vi tillämpade den spelmodell som Munkas kallar ”igelkotten” dvs att man egentligen, så fort det andra laget får kontroll på pucken i vår zon, ställer upp sig i en passiv box. Detta är en spelmodell som man kan tillämpa som nödåtgärd när det defensiva spelet totalt har gått i baklås men inte som generell spelmodell. Hur ska man kunna utveckla spelet när allt går ut på att inte göra något alls? När fokus är att vara passiv? Att inte göra misstag dvs håll din gubbe/ din yta? Eftersom bristen på kontinuitet vad gäller spelmodell saknats (genom alla tränarbyten) så har spelarna vant sig vid att detta är den enda spelmodell som funkar.
Ska man hitta en avgörande faktor till att vi åkte ur just detta år så är det denna spelmodell eller egentligen brist på spelmodell. En spelmodell som alldeles för enkelt överlåter initiativet till det andra laget. Som gjorde att vi så fort vi gjort ett mål tillät det andra laget att spela resten av matchen i vår zon. En spelmodell som det inte går att utvecklas i.

Vägen framåt.
Jag tycker att det finns något som vi kan kalla Brynäshockey och som spelas av juniorlagen. Problemet är att vi på seniornivå provat så många tränare att vår identitet där är helt utsuddad. Jag tror inte att det är en slump att de två tränare som lyckats bäst de senaste 20 åren är dels Tommy som kom från juniorleden, dels ”Bulan” vars spelmodell stämmer rätt väl överens med vad jag anser vara Brynäshockey. Självklart beror framgångarna för dessa även av bra spelarmaterial mm men jag är helt säker på att även spelmodellen var viktig.

Jag tycker att Brynäshockey (ska) karaktäriseras av att vara snabb, teknisk med korta snabba pass där laget spelar nära varandra och anfaller och försvarar tillsammans. Det ska vara hockey med attityd där pucken ska ägas av oss dvs har vi inte pucken så ska vi så snabbt som möjligt ta den tillbaka. I alla zoner. Spelet ska präglas av snabba omställningar med pass framåt så fort vi erövrat pucken (inga bågar och burskydd). Inom dessa ramar ska sportchef, tränare och spelare verka. Självklart ska utvärdering av spelmodell och finjusteringar göras kontinuerligt och tillämpas på alla nivåer i organisationen.

För att illustrera den röda tråden i spelmodellen så väljer jag ut några spelare som passar bra in i en sådan spelmodell (och de kedjor de spelade i) och som representerat klubben genom åren. Lars-Göran Nilsson, Mats Näslund, Andreas Dackell och Ove Molin

KalleTeodor: Tränare och sportchefer är ju inte bara "namn" på ett papper. De är människor med olika kompetenser. Exempelvis kompetenser inom scouting, spelarutveckling och att kunna sätta spelmodeller. Även om allt annat skulle fungera perfekt i klubben, så kommer inte scoutingen att bli bättre om man inte har rätt personer på plats. Kompetensen sitter i människorna. Om människorna saknar kompetensen och kanske även viljan att skaffa den, så spelar det ingen roll skickliga man är på att snacka.

Kan man kompetensutveckla en del personer på nyckelpositioner och därmed få till de bitarna bättre? Ja, kanske, men det vore ju smartare att ta in folk som redan har kompetensen. Särskilt då självinsikten och självkritiken verkar vara helt obefintlig, vilket antagligen innebär att de själva inte ser ett behov av kompetensutveckling.

En grundförutsättning för att kunna tillskansa sig nya kompetenser är ju att man har en självinsikt om vad som saknas och är beredd att jobba hårt. Alcén har sagt absolut noll om för dålig scouting i intervjuerna om vad som gått fel, istället är det "tydlighet" som lyfts fram, med betoning att det inte har varit otydligt tidigare men ska bli tydligare nu. Ingenting av det som du, jag och många andra lyfter fram som problem lyfts fram av Alcén.

Givetvis är degraderingen en konsekvens av en lång vanskötsel av klubben, men jag är ändå övertrygad om att en riktigt bra sportchef hade byggt en bättre trupp, som hade tagit fler poäng och därmed undvikit kvalspel (och degradering). Nu har Brynäs två sportchefer som inte ens tillsammans besitter tillräcklig kompetens för att kunna sportchefa herrlaget. Däremot hade marginalerna varit större med bättre skötsel på sikt, typ Färjestad skulle ju "överleva" en katastrofal sportchefsrekrytering, Brynäs saknade de marginalerna neråt.