Brynäs IF

Bengt Ramen:
"Rent krasst så bör krav ställas utifrån lönebudgeten. Ligger vi på övre halvan där så bör kraven på isen vara de samma."

Vad påverkar då lönebudgetens storlek?

Auchinleck:
1. Intäkter

Ju mer pengar klubben drar in, desto högre lönebudget kan den bära.
• Publikintäkter – biljettförsäljning, säsongskort, loger
• Sponsorer & partners – lokala och nationella avtal
• TV-pengar – delas centralt men är en stabil bas
• Merchandise – tröjor, souvenirer m.m.

👉 Klubbar med fulla arenor och starkt näringsliv runt sig har ofta större budget.

⸻

2. Arenans storlek & ägande
• Stor arena = fler biljetter & högre intäkter
• Egen arena = större kontroll över intäkter (mat, dryck, evenemang)
• Kommunägd arena kan innebära lägre kostnader – men också begränsningar

⸻

3. Geografisk marknad
• Större stad = fler potentiella fans & sponsorer
• Små orter är ofta mer beroende av enstaka stora sponsorer

⸻

4. Sportsliga ambitioner
• SM-guld eller CHL-spel → högre spelar- och tränarlöner
• Långsiktig utveckling → lägre löner men mer satsning på juniorer
• Lag som “går för det nu” pressar ofta budgeten till max

⸻

5. Ägarstruktur & ekonomi
• Förening vs bolag
• Ekonomiskt ansvarstagande styrelse = mer stabil budget
• Tidigare skulder eller underskott minskar utrymmet

⚠️ SHL har ingen lönetak, men ekonomisk kontroll är hård.

⸻

6. Juniorverksamhet
• Stark egen talangutveckling = billigare spelare
• Lag som producerar egna SHL-spelare kan hålla lägre lönebudget men ändå vara konkurrenskraftiga

⸻

7. Konkurrens & spelar­marknaden
• Många NHL/AHL-spelare på marknaden → högre löner
• Valutaläge (SEK vs USD/EUR) påverkar utländska spelares krav

⸻

💰 Grov jämförelse (spelarbudget)

(ungefärliga nivåer)
• Toppklubbar: 70–90+ miljoner kr
• Mittenlag: 55–70 miljoner kr
• Mindre klubbar: 40–55 miljoner kr

Total hockeybudget (inkl. juniorer, personal, resor) är ofta dubbelt så hög.

⸻

Sammanfattning

👉 Ett SHL-lags lönebudget avgörs främst av:
intäkter + marknad + arena + ambition + ekonomi + talangutveckling