Brynäs IF

Fy vilken mardröm denna säsong har blivit. Allt började så himla bra med en Bäckis som spelade strålande och med massor av poäng och folkfester i Läkerolen.

Vad sjutton har hänt? Jag är chockad. Nu tror man inte ens på kryss innan nedsläpp längre utan hoppas bara på att vi skall slippa förnedras.

Detta påminner starkt om en säsong för inte länge sedan när vi rulade i serien för att sedan tappa allt i slutspurten, åka ut i fyra raka och året därpå hamna i kvalserien.

Fan vi har inte spelat en enda riktigt viktig match i år och när de viktiga matcherna kommer så är vi helt djävla under isen.
Visst nedtränade men va sjutton det är nog Fbk, Hv, Timrå och Modo med.

Sjödda har pajat liksom Jesus. Bäckis och Angell har gått från att vara stjärnor till att vara mer eller minde kassa.

Jag mår dåligt, mycket dåligt och ser fan knappt inte ens fram emot kommande matcher utan är mest bara rädd för hur förbannat illa det kan komma att gå.

Mörkar Brynäs allvaret i Sjöddas skada? Har detta fått resten av laget att fullständigt tappa tron på att de räcker till?

Vad sysslar Boork med? Hutten och Dackell slitna? Hur är det möjligt? Har de kört hårdträning som har tränat sönder spelarna?
Mystiska bänkningar och obegripliga laguttagningar verkar inte ha gjort att spelarna tänder till det minsta.

Strimman av hopp ligger i en vinst mot Luleå, en spelklar Sjödin och en från intet plötsligt uppoppande formtopp hos Bäckis som leder till att allt helt plötsligt lossnar hos alla samtidigt.

Hur troligt är detta egentligen? Som det känns nu så är det 1 på miljonen att vi tar Sm Guld, 1 på 100 000 att vi går till Semi och ca 1 på 1000 att vi vinner en slutspelsmatch överhuvudtaget.

13 raka utan en trepoängare, tolv raka? förluster i Sm-slutspel är siffror som inte direkt lovar segerns sötma kan man säga.

Hoppas verkligen att Brynäs ger allt mot Luleå i sista.
Att Boorken toppar och går runt på de hetaste spelarna i spel fem mot fem såväl som i Powerplay. Att han matchar de minst dåliga spelarna som visar att långt därinne någonstans så bankar det Brynäshjärtan hos Brynäsarna, Brynäshjärtan som vet att Brynäs kan uträtta stordåd, att Brynäs aldrig jag säger aldrig ger upp hur hopplöst det än ser ut.

Fan det får bara inte sluta med ytterligar fem förluster, det får bara inte hända.

Nu gäller det som spelare som Bäckis, Sperrle/Jesus, Angell och Sjödin att visa att de är vinnare, att de inte bara kan briljera utan press.

Jag är chockad, jag mår illa.
Fan, kärlek är bra jobbig ibland.