Brynäs IF

Davey_22: Men va är det för sissies? Om man blir elitidrottare i en lagidrott så kämpar man! Okej, man kommer inte att vinna alla matcher, men man kämpar. Det spelar ingen roll om man tycker om sin coach eller inte. Man kämpar. Om man inte kämpar för sin klubb så slutar man i den! Om man inte vill kämpa för någon klubb alls så byter man yrke! (Även fast jag har svårt att komma på något yrke där man kan skita i att lösa sin uppgift bara för att man är missnöjd med något.) Att vara elitidrottsman i en lagidrott är inte bara ett yrke, det är ett hedersuppdrag. Är det inte det så blir jag fullständigt desillusionerad. Hade det varit så att ALLA hade tagit i och kämpat då hade också jag accepterat att vi ligger sist efter 8 omgångar. Möjligen har jag fel - alla kanske HAR kämpat? Något säger mig dock att det här handlar om något helt annat. Boorken har prövat en grej som inte funkade. Det var ett försök att vinna fördelar mot de andra lagen. Hade det funkat hade han varit nationalhjälte vid det här laget, nu är han definitivt inte det. Men bara för att han försökte något som inte föll alla på läppen, och gick snett, så kan man som spelare inte strunta i sitt uppdrag och börja agera helt oproffesionellt, hänga med huvet och sätta käppar i hjulet. Jag kanske svamlar? Jag kanske har helt fel? Men jag känner mig bitter efter alla dessa turer sedan 1999. Det börjar bli rätt tröttsamt. Och bara därför är det skönt att pysa ut lite desperation här på forumet. Go natt!