mattias - 74: En av hårdrockens verkliga legender har gått ur tiden. Jag är smått i chock. Men åldern och hans sjukdom ligger väl främst bakom hans död. Klart hans tidigare livsstil inte helt kan räknas bort, men Ozzy har väl varit drogfri väldigt länge.
JD: Dom tidiga plattorna med Ozzy är svåra att inte ta med på en sån lista. "Tribute"-plattan, ett livealbum som är en hyllning till den bortgångne gitarristen Randy Rhoads. Den gavs ut på femårsdagen av hans död första gången 1987. Sen igen 1995 och som remastrad på nytt 2002, 20 år efter flygolyckan.
Den här är enligt mig den bästa liveplattan som gjorts.
mattias - 74: Den setlisten skojar du inte bort. Inte heller bandet som förutom kungen själv, Ozzy, också bestod av Robert Trujillo (numera Metallica) på bas och inte minst Zakk Wylde på gitarr.
Jag älskar 70-talsmetal till 100%. För egen del började min bana med Deep Purple nån gång i början/mitten av -80-talet. Smoke on the water och så vidare. I det läget var ju Sabbath helt kopiöst ute. Det kändes åtminstone som det. Jag har istället tagit ikapp den här musiken mer i vuxen ålder och jävlar.
Jag vill bara flika in en platta som åtminstone jag tycker är extremt un derskattad. Seventh star från 1986 med Glenn Hughes på sång. "Seventh Star var från början avsett att vara Tony Iommi´s soloalbum, men skivbolaget satte namnet "Black Sabbath featuring Tony Iommi" på albumet istället, och i vissa länder bara "Black Sabbath"."
Det blir ju på alla tänkbara sätt så påtagligt hur pass jävligt stor inspirationskälla Black Sabbath har varit på en väldigt stor del av den moderna musiken.
Judas Priest är mitt favorit-metalband genom alla tider. Bandet bildades redan 1969 som Freight men man skivdebuterade under namnet Judas Priest på debutplattan "Rocka Rolla" 1974. Oförklarligt nog som Priest-fan uppmärksammades aldrig någon av de två första riktigt (jag personligen gillar titelllåten Rocka Rolla extra mycket, där bandet på sitt sedvanliga och klassiska vis bjuder på episka riff som bara inte går att ogilla.
Istället blev Sad Wings of Destiny från 1977 skivan som gjorde att bandet kunde slå igenom så att man kunde få ett skivkontrakt med det stora skivbolaget CBS Records. Om ingen har hört någon låt med bandet så törs jag lova att man ändå alla gånger hört låtar som "Breaking the law" och "Living after midnight". Båda låtar från plattan "Britist Steel" från 1980 som gjorde att jag upptäckte bandet på riktigt.
Jag har mycker jag kan skriva om Priest, men jag vill ändå passa på att hylla bandet för en makalös karriär. Man turnerar fortfarande som exempel. Man spelade bl.a i Rättvik och Dalhalla tidigare i juli Okej, enbart sångaren Rob Halford och basisten Ian Hill är kvar på regelbunden basis. En av de båda originalgitarristerna Glenn Tipton drabbades tyvärr av Parkinsons sjukdom häromåret, så han är ju inte att räkna med på turnéer och liknande av givna skäl.
Den sista videon jag länkar till är en helt fantastisk homage till Black Sabbath och War Pigs. Ett makalöst bra trumspel från Scott Travis som ger Bill Ward en verklig utmaning och här finns då Glenn Tipton med på gitarr, men man ser ju hur pass märkt han är av sin sjukdom.
· 
www.youtube.com/watch?v=UnBlst3T7bY