{8225}: När Roys refräng kommer och hans jazzburk gungar i takt i gungstolen är det fan omöjligt att hålla tillbaka tårarna. Det är relativt subtilt, men sammanfattar likväl musikens magi på ett helt fantastiskt vis. Han må vara borta, men hans sångröst och musik lever kvar för evigt.
{8225}: En exflickvän till mig hette Annie. Indoktrinerade henne till att lyssna på Melodikrysset med Anders Eldeman varje lördagmorgon. Jag brukade vara den som fyllde i mest, men denna låt knep hon direkt.
Bad_Brett: Den tål att tänka på, men just nu är jag lite stressad. Håller på MoDo och Peking, åsså finns detta charmtroll, som troligen älskar att MoDo vann och att Cluben förlorade. Livet är så enkelt ibland
{8225}: Funderar på om vi borde spela in en ny MoDo-anthem. Seriöst förslag alltså.
Hade en diskussion med en bekant om hockeylåtar överlag och i synnerhet MoDos. Hans kommentar var att det nästan alltid är för mycket fokus på själva klubben och för lite på bygden. T.ex, spelar det någon roll ifall hjärtat slår för MoDo eller för Alfredshem? Det är ju bara ett namn. Du skulle kunna ta "I viljans vackra namn", byta ut "MoDo" mot "Brynäs" utan att det hade gjort någon skillnad.
Insåg för övrigt att meningen "Dit legender återvänder, åh vi höjer våra händer" kan vara bland det absolut dummaste som har skrivits på svenska. Trodde länge han syftade på "legendarer", men NEJ, han sjunger "legender". Helt galet.
Hursomhelst förstår jag poängen min bekant hade. Varför inte skriva en låt som fokuserar på bygden? Som tar upp betydelsefulla platser i Övik, förmedlar den ödmjuka och givmilda kulturen, hur Övikspubliken har slutit upp under alla dessa år, i stället för det generiska "MoDo är bäst, ingen protest, för jag heter Micke Ericson och jag har minsann gått på Musikmakarna och tyckte att det var coolt att Foppa och Näslund spelade där då, så jag skrev en så generisk låt som möjligt och kastade in ordet 'MoDo' för billiga poäng".
{8225}: Har ju sett denna förut, men älskar detta klipp. Skrattar så att groggen åker ut över de blanka brösten här bredvid. Äh, vet inte vad hon heter.
KulaShaker: Vi kör en hommage till J F K. Vi har tjafsat om ishockey och politik i ~20 år nu, och det är väl det vänskap går ut på egentligen. Att kunna be varandra att dra åt helvete varannan vecka, men likväl kunna klappa varandra på axeln och ta en öl ihop helgen efter.
Recipe for Hate är förmodligen min favoritplatta genom alla tider. Kanske lite förvånande med tanke på att jag inte lyssnar på punkrock i övrigt.
{8225}: Själv har jag tittat i världsatlaser sedan jag kunde läsa och har alltid varit mycket intresserad av geografi. Numera har man moderniserat sig, så det blir det mycket geo guesser och eget undersökande i Google maps.
Costanza: Lantmäteriteknik på Högskolan i Gävle. Har alltid gillat kartor, så tänkte att det var logiskt. Tji fick jag, då det är i stort sett bara en massa matte. Matte är inte min grej, men det går än så länge.
Bad_Brett: Bra musik är aldrig trist, Svårt att veta åldern på målgruppen nudå, så kör en 'modern(typ 40 år gammal minst ) version som kan passa nån åtminstone
{8225}: För undertecknad är det här Jämtland (bandet är från Östersund). Som uppväxt på den jämtländska landsbygden på somrar och skollov var den här låten riktigt vass när jag som fjorton- eller femtonåring gick runt på gatorna med mp3-spelaren inpluggad i mitten på 00-talet.
· 
