scim: Självklart är det en överdrift att säga att dessa är i kategorin sämst i sin genre. Men Timmarna är inte långt ifrån. Att orka med att följa karaktärsutvecklingen i Timmarna är inte min grej helt enkelt. Den är tråkig och långdragen och det kändes lite som att stå och vänta på att målarfärgen skulle torka. När det gäller Döda poeters sällskap så är det kanske lite förhastat betyg då jag såg den ungefär när den släpptes och sen inte orkat se om den då minnet sa att den var så ruskigt dålig. Nu har man väl får man hoppas förändrat smak en del sen slutet av 80-talet så kanske dags att se om den.
Inland Empire är som du säger så dålig så man vill gråta, men ändå så vill du varje gång man dyker förbi och knycker en kaffekopp sätta igång den igen. Förstår det inte riktigt.