Salle: Mitt intresse för synthpop var som störst främst under den senare delen av -80-talet (när hårdrock/heavy metal tyvärr börjat tappa geisten) men tog därefter en paus och kom tillbaka egentligen först mot slutet av -90-talet. Därav min något haltande koll på hur resterande delar av -90-talet såg ut för Depeche.
Deras bästa är helt klart som du säger alla de fyra första, men Black Celebration (-86 eller -87?) sticker fram som någon form av monster för egen del vad gäller låtmaterial och givetvis vad beträffar nostalgi. Låtar som Stripped och titellåten var som en fet smäll i magen de första gångerna man hörde dem spelas.
Rulltårtan : Grejen är att alla stora ledare är dårar. Du kan inte ta dig till en sån hög maktposition om du inte är spritt språngande galen. Iron Lady t.ex.
Det är bara kolla på korrupta dvärgstatsministern vi har nu hur mycket fuffens ... | Läs mer
Deras bästa är helt klart som du säger alla de fyra första, men Black Celebration (-86 eller -87?) sticker fram som någon form av monster för egen del vad gäller låtmaterial och givetvis vad beträffar nostalgi. Låtar som Stripped och titellåten var som en fet smäll i magen de första gångerna man hörde dem spelas.