Sidan uppdateras nu automatiskt med de nya inlägg som skrivs.
Kvalserien två perioder:
Rögle-Djurgårn 0-3
Öret-Gurkan 4-0
Gnaget-Malmoe 0-1
Vilket just nu skulle innebära
1. Öret 16p
2. Djurgårn 12p
3. Malmoe 11p
4. Rögle 10p
5. Gurkan 7p
6. Gnaget 7p
Med innebörden att Gurkan och Gnaget i praktiken då är akterseglade, Öret är i praktiken klara medan den verkliga kampen står mellan Djurgårn, Malmoe och Rögle.
I nästa omgång tar Djurgårn emot Öret på Hovet medan Malmoe har besök av Rögle. Sannolikt sågas ett av de skånska lagen av där?
I omgånegn efter det har vi Malmoe mot Djurgårn medan Röglarna har Gurkan hemma och sedan avslutar vi med Röglarna-Gnaget, Öret-Malmoe och Djurgårn-Gurkan.
Det Luleå Hockey jag gillat allra bäst senaste åren var när man kunde kombinera a) förbud mot onödiga utvisningar, samt b) muskler att utan vidare stå upp om motståndarna ville bråka.
När det gäller a) var det ju en jättenyhet när Rönken kom ny för fyra år sedan. Plötsligt tog Luleå inga dumma utvisningar, man tjafsade aldrig mot domarna och åkte aldrig på 5- 10- minuters och inga matchstraff. Man avstod också från att gurgla och spela Allan efter avblåsningar och motståndarna häpnade. Och det jag gillade allra bäst var att slöa hockeyspelare som valde att trippa eller slasha motståndarna isf att ta i och åka skridskor och på så sätt hindra motståndarna, de spelarna var förbjudna. Åren innan hade man sett sådana där slöa backar som Obsut/Skrbek etc tilläts vara som ostraffat från egna laget höll på med sådant där isf att göra det jobb de hade bra betalt för, liksom forwards t o m i offensiv zon körde sådan skit. Det var riktigt kul att se att vi sket i sådant och koncentrerade oss på hockeyn och Luleås utvisningsminuter sjönk som en sten medan vi fick lira en massa PP och då, första året, hade vi Arlbrandt-Olausson som främst utnyttjade det hela varpå vi vann som fan och seglade iväg i ligatopp.
Samtidigt sket vi i att mopsa oss fysiskt och lät hockeyn, målen och vinsterna tala. Allt detta fungerade utmärkt t o m match 3 i kvarten mot Djurgårn. Djurgårn, i final året innan, och hyllade som gullgrisar av media hela året fick stryk i match 1 och insåg att spelade de hockey var de chanslösa. I match 2 gick de över till fulspel för att rubba Luleå, som dock höll sig kalla, fick PPs en masse och vann även andra matchen. Då blev Hardy desperat och valde en ful väg. Han beslutade att fr o m nu skulle Djurgårn köra brutalhockey och satsa på överfall med förkärlek för våld mot huvudet på Luleåspelarna och gärna anlagda bakifrån eller på spelare som andra skäl inte kunde försvara sig. Dock förstod han att det skulle resultera i en massa PP för Luleå som ändå skulle vinna match så för att påverka zebrorna satte han igång en mediakarusell där djurgårdstränare- och spelare fick i uppdrag att kontinuerligt förklara hur mygliga Luleå var som slängde sig som primadonnor och speciellt skulle man peka ut de farligaste motståndarna typ Abbottarna och Arla/Olle. Man drog igång det hela och i första matchen lyckades man så pass att man kom undan och inte blev utvisade för de flesta överfallen men Luleå var ändå för starka och vann varpå vi hade 3-0 i matcher.
Men nu hade Djurgårn fått igång "media" som lydigt som nyttiga idioter hängde på. Löpsedlar med "systrarna Abbotts" och annat dravel produceras, den lille tjockisen Ros gick ut och förklarade att Luleå var trååååååkiga och man förklarade att Luleås spelsystem med "intensiv hockey och press över hela isen" egentligen var 1-3-1 hockey som var såååå trååååkig, och andra idioter som själva utnämnt sig till experter men bara var okunniga djurgårdsrunkare hängde på och mediaangreppet på den justast spelande klubben i Elitseriens historia blev monumental: filmande, trååååkiga! Och när zebrorna tog ut Djurgårdare för våld mot huvuden attackerade meida zebrorna som vantrivdes och därefter lydde snällt och sket i att visa ut. För att vara säkra på medlöpare manövrerade man fram sådana som fri-Sören, höjdhopparen och Wolfram som förstod vad de förväntades göra eller inte göra.
De våldsamma överfallen på Lulespelare blev bara värre och värre utan utvsiningar av zebrorna som "inte sett något" och Djurgårn vann match efter match efter match och plötsligt stod det 3-3.
Inte nog med det. Efter match sex nere på Hovet där Djurgårn exploderat i fula tilltag hade de dessutom mage att skicka fram klubbossen som i nationell TV förklarade att han förutsatte att Disciplinnämnden skulle stänga av Abbott som "försökt skära sönder underbenet på junisen Zibanjad", varpå media kedjeringde "kontrollanten" i dalarna som inte sett matchen men snabbt förstod att han inte skulle få en lugn minut förrän han anmälde Abbott till DIFiplinnämnden vilket han förstås gjorde.
Då lessande Luleå. Man släppte fram Bulan som skällde ut media och zebror och bevisade att man hade rätt genom att visa upp två klipp från matchen a) där marcus äcklet nilsson tog sats från halva planen och åkte ikapp en Abbott utan puck för att sedan dela ut en megacrosschecking bakifrån i huvudet på nämnde Abbott, samt b) där Jimmieäcklet Ölvestad tog jättesats och hoppade upp en tackling som bara träffade huvudet på en lulejunis mot planket.
Varpå DIF gnydde som kärringar "vi har ju SAGT att vi inte ska anmäla varandra" och Ros och andra nyttiga idioter hängde på "trååååkiga, filmande Luleå FUSKAR och anmäler fy, fy". Nå, DIFiplinnämnden tog bort Abbott och Ölvestad även om de borttagna skulle varit Ölvestad och Nilsson men dock första motgången för media-myglande DIF där Hardy och äcklet Fimpen varje dag körde "dagens Luleå" där de hånade, ljög och skämde ut sig, applåderade av Rod, Tommy Åström och andra vidriga.
Så kom Djurgårn kaxiga upp för sjunde matchen och möttes av ett Luleå däör Rönken och Bulan släppt loss på tyglarna. Det smällde i sargen av Djurgårdare hela tiden och Luleå markerade omedelbart att nu har vi lov att fightas vapå Djurgårn vek ned sig inför det röda publikhavet och spelade hockey. Det blev en spännande match med enorm kamp där Djurgårn verkligen lyckades lira på riktigt och t o m hade ledningen i tredje perioden. Med massor av minuter kvar plockade Rönken vakten och en enorm press startade mot DIF-målet och det resulterade till slut och matchen gick till sudden. Väl där stänkte Robin Jonssons med landets gladaste tandlösa flin in vinstpucken.
Nå, efter det där lärde sig Rönken att man inte bara kan stå och ta emot och han byggde ett lag som också var beredda att stå upp om det behövdes. Inte i första hand, men om motståndarna ville fulspela eftersom de inte fixade hockeyn. Bäst såg man detta fungera i fjolårets kvartsfinal mot Köplustan. När Lustan inledningsvis insåg att de skulle förlora gick de över till slagsmålshockey. Men Luleå stod upp. Jag kommer ihåg speciellt två situationer, båda utspelade inför hemmapubliken i Scandal-I-Analium, och i båda fallen med den underbare Fredrik Svensson i huvudrollen.
a) Köplustorna satte igång "kommunala slagsmålet" där alla Lustor kastade sig ut från båset för att "göra upp" i lagslagsmål. Det där kändes iscensatt i syfte att överraska och skrämma upp Luleå. Alla började fightas med varandra men det blev mest att hålla i och/eller brottas. En Lustarookie hade valt ut en kort liten tjock gammal lulespelare som han trodde och grep tag i Fredrik Svensson. Fredrik gjorde inget, bara höll i Lustan. Men då skulle Lustan kaxa sig och slog slag mot Fredriks huvud. Fredrik undrade vad han höll på med och stirrade ut honom men Lustan vevade flera slag till i huvudet på Fredrik som oberörd tog emot. Men efter en handfull frislag svarade Fredrik. Pang! En rak höger och Lustan snurrade runt 2-3 varv som en karusell innan han stöp i marken. Konstigt nog kom han upp men var så vimmelkantig att han med 2-3 Lustor var tvungen ledas/bäras till båset. Fredrik fick ingen större utvsining eller avstängning för det där hur härligt som helst hanterat.
När den där Lustan hoppade på Fredrik och vevade stannade alla övriga slagsmål upp eftersom nästan alla begrep att det var Fredrik rookien gått på utan att veta vem Fredrik var. Och när han sänkte Lustan tappade alla Lustor lust för fortsatta slagsmål:-)
b) Dock fortsatte Lustorna spela fult och leddes av Joel Lundqvist som i offensiv zon satte in en äcklig våldsam tackling mot huvudet på en av lules finnar som inte var beredd vid sargen. Joel fick inte ens utvisning för det där, inför hemmapubliken och impotenta zebror. Men Fredrik Svensson sökte upp Joel och förklarade att "nu får du slåss som straff". Joel bangade dock, gömde sig bakom domaren och gjorde allt för att slippa möta Fredrik. Men följden blev att Lustorna inte längre tordes fortsätta med idiotin utan försökte spela hockey varpå vi förstås enkelt slog ut dem.
Så, ungefär skulle jag vilja Luleå spela hockey. Förbud mot idiotiska utvisningar men med styrka nog att stå upp om motståndarna vill vara våldsamma mot oss. Tycker tyvärr att i år har vi saknat båda. Många Lulespelare har fått ta skitutvisningar utan att skällas ut av Bulan/Rönken och vid sidan av Hedmans tacklingar har vi inte haft den fysiska styrkan, speciellt bekymmersamt gäller det backsidan där man behövt domineras av 100 kg som också kan slåss om det behövs men det känns som vi snarare haft 80 kg som velat åka ifrån om det är bråkigt. Jag hade exempelvis mycket hellre haft kvar både Robin Joacobsson och Fredrik Svensson för att förbättra oss på den fronten. Kunde t o m tillåtit att man släppt iväg forwarden Dean Kukan - falskt marknadsfröd som back - till en annan klubb för att säkra någon av de nämnda. OK för att Kukan kan vara härlig framåt och möjligen kan gå en fin framtid till mötes när han skärpt sig defensivt men det kunde jag leva utan om jag dessutom sluppit hans grova misstag i försvarszon och hans icke existerande fysiska backspel.
Hur än vår hockey och vårt lag blir kommande år hoppas jag på att man rättar till de där punkterna.
DJ Hemp: När det gäller gillandet av andra spelare kan jag uppskatta även sådana i andra lag.
Enklast förstås sådana som levererar hockymässigt eleganta insatser typ läckra plock av vakt, fina skott eller att dra bort någon motståndare.
Dessutom sådana som ger extra för att vara del i ett lagsystem; därav ogillandet av sådana som sänker laget genom att själva tycka att de kan bete sig annorlunda och därmed sänker laget - typexempel någon som tycker att man kan ligga vid blå och vänta på frilägespass medan det då decimerade laget inte kan försvara sig tillräckligt och släpper in baljor.
Spelare som kan gå framför som mönster och dra med sig andra är också av stor betydelse, dessa kan riktigt vända en match. Ta exempelvis ett lag som blivit ängsligt, där alla backar när de andra har puck och ingen vill gå på för att inte göra misstag eller när man väl fått puck ett ängsligt lag där ingen av medspelarna gör sig spelbar utan man bara förlorar puck igen eftersom den med puck inte har några alternativ. Där är spelare som törs och vill otroligt viktiga.
Det fysiska/tuffa spelet innehåller många dimensioner. Tuffa tacklingar gillar vi alla och med det menas tacklingar där den som blir tacklad vet att nu händer det så att det blir någorlunda jämnt men den starkaste, tyngsta och/eller skickligaste tacklaren vanligen vinner ändå. Däremot hatar jag fegtacklingar, armbågar och klubbor i ansikten, tacklingar bakifrån, tacklingar gement inriktade för att träffa icke förberedda spelare i huvudet och liknande äckelheter.
Här finns också en närliggande situation, man mot man-spelet, ofta vid sargsituationer, där det blir en kaosartad blandning av fysik, klubbvevande och allmän brottning. Sådana kampmoment är av stor betydelse vid match och inte sällan ser man ett lag genomgående vinna alla sådana och därmed kunna förlänga anfall eller bryta anfall, situationer som delvis liknar de vid tekningar men som kan ha större betydelse eftersom de ger puck och läge för ett lag där motståndarna inte är lika förberedda som vid tek.
I dessas närhet finns det mer regelvidriga allmnna tjafset av typen att backar genomgående crosscheckar motståndarforwards utan puck, ett j-a elände att se och jag kan inte förstå att hockeyn inte begriper att plocka bort sådan j-a skit, idioti som är basen för t ex Warulfvens försvarsspel. Ryggsäckshockey och hakningshockey, två andra Warulfvsspecialiteter, bevakas och håller man delvis vara på väg att få bort, men det gäller bara situationer där pucken är med; allt liknande när puck inte är i närheten släpps och med 2+2 domare på isen borde man verkligen ha chans att komma åt de spelförstörande momenten. Det enda man ser användas är möjligen övertydliga intereferens där "screening" går över gränsen. Fast zebrorna är rätt kassa på det där och dömer lika ofta utvisning på spelare som inte gjort annat än att stå stilla medan en motståndare med hollywoodambitioner åker på motståndaren eller dennes klubba och satsar på en Oscar för bästa biroll.
Sedan har vi Jimmie Erickcson-hockeyn, om den nu kan kallas så. Jag skulle snarare kalla den för fribrottning eller mjuk MMA på is. När Jimmie inte ser puck att peta, skjuta eller passa använder han tiden till att fundera ut hur närmaste back ska kunna vältas omkull. Jimmie har flera varianter för att lyckas med detta. Vanligen kan han t ex välja att bara lägga sina 100 kg på närmaste back, gripa tag i kläderna och dra omkull denne och lägga sig ovanpå, gärna hjälpt genom att med foten eller klubban tjyvbenat ena motståndarbenet så att denne inte kan hålla balansen. Han har olika varianter han siktar på. Ofta väljer han att bara få omkull och å¨stadkomma en hög framför målvakten så att dennes rörelsefrihet blir mer eller mindre eliminerad med följd att SkAIK, om man får chans på puck, kan lägga in baljor. En något mer avancerad teknik är när han tvingar med vakten i högen och får till en villervallahög, gärna med vakten underst och en av vaktens backar ovan med Jimmie överst och med flyt ligger inte pucken under högen utan kan smidigt lägga in i det vaktfria målet av Forsell och andra petnissar. Ibland ser man Jimmie ta fram en snygg specialare tär han medelst vridning organiserar att hela högen välter åt höger eller vänster för att exponera ett mål med många luckor och har Jimmie även dragit med sig vakten under högen finns där bara en gigantisk lucka. När man studerar Jimmie lär man sig tekniken som syftar till att åstadkomma en Jimmiehög och ser då att han som regel inleder det hela genom att sticka in klubban som verktyg; ibland för att dra undan ett ben, eller åstadkomma ett plockepinn av klubbspetsar som gärna snriklar sig fast i skridskor fast ofta blir det mer som en hävstång för att bautavälta. I Jimmies ögon är det alltid en "överraskning" att det råkar bli högar som resultat, han "försökte ju bara spela hockey" och de flesta zebror är för förbryllade för att finna ut var i regelboken man hittar regeln mot sumabrottning på is. Den ende jag sett som konsekvent gjort åt Jimmie för det där var Vinnerborg när han kom tillbaka från NHL och då han i några matcher konsekvent tog ut Jimmie för den inledande trippingen när han startade sina välthögar. Följden blev att SkAIKarna ylade enormt över feldeomslut och angrep Vinnerborg i media och sedan gick några månader utan att Vinnerborg fick döma SkAIK då det impotenta förbundet/ligan ville slippa mediadiskussionerna.
Sven.Savage:Möjligtvis Joakim Lindström och Bud Holloway, annars är det nog ingen. Ja, vildsvins-Jimmie hade helt klart fått några ordentliga rapp av Jarmo på fotknölarna, men då skulle vi satt in Bautin från Luleå anno 96-97 och 97-98, då hade aldrig Jimmie vågat komma över anfallsblå för då vet han att stryk på burk hade väntat på honom :)
I just fight, som Bautin själv uttryckte sig i media :)
Anders Klang: Yep, han hittar nya vägar hela tiden. Körde igång det på flashback för en vecka sedan för att den vägen få ut det i media. Tre dagar senare kontrade någon med en ryktestråd på flashback om en Schlefftetränare.
Jag vill påstå att innan nätet för alltid förändrade villkor för informationsspridning och offentlighet var det i första hand media som hade uppdraget och där fanns en ambition att objektivt föra fram intressantare och snabbare nyheter, analyser ich information än konkurrenten som främsta vapen om målgruppen, köparna.
Det finns inte längre. Journalister är i princip avskaddae eller är på väg ut och kontrollen över informationen är numera i ingens händer vilket bl a innebär att moral och ambition är begrepp som avskaffats.
Tabloider som aftontrasan m fl tjänar inte ett dugg pengar på att sälja läsnummer eller locka läsare av "artiklarna" på nätet - allt sådant är ren förlust bara och så har det varit i många år. De flesta blad hankar sig fram på politiska stödet som numera kan ifrågasättas, om man inte har intäkter genom annonser.
Hur tar de betalt för annonser? Klick. Punkt.
Om du läser en lögnaktig rubrik eller annat som lurar dig att klicka på den för att "läsa" artikeln kommer du till en ny sida med låt säga 20-30 annonser på, plus "artikeln". Du skiter förstås i annonserna, vem fan tittar på sådana, men börjar läsa artikeln och finner efter tre sekunder att det bara är ljug och dravel och stänger sidan.
Men du har redan gjort det du är lurad till och genererat intäkter för ljugtidningen.
De tar nämligen betalt för det de kallar "läsare av annonsen" vilket definieras som att man klickat upp den sida på vilken annonsen står.
Så där säljer de annonser med typ 100,000 garanterade läsare etv för faktiskt enorma belopp och jag kan inte förstå hur folk låter lura sig att köpa sådana annonser som garanterat har noll verkningsgrad.
Vi, som hockeyintresserade, skiter förstås i tidningarna och ska de tjäna pengar på annonsköpare genom att få oss att klicka är ett minsta krav att vi som motprestation får ta del av vettig hockeyinformation. Men de förmedlar förstås bara skit. Inom sparkbollen finns fortfarande en del kunniga journalister men hockeyn har större problem.
Med det som bakgrund finns den gyttja som kan driva upp sådana ogräs som nämnde "journalist" som bara är ute efter att ljuga för att hata motståndarna som den yngste palt i en klack.
Det vore intressant att som en modell studera hur "hockeyjournalistik" använts i otillbörliga syften. En sådan studie skulle förstås kunnat koncentreras på nämnde F, som helt vidrigt skämt ut yrket i syfte att påverka sportsliga förutsättningar.
Genomgående har hans gärning bestått i att blunda för de klandervärda aktioner hans eget lag och dess supportrar orsakat samtidigt som han vridit upp rykten eller i sämsta fall hittat på egna om det lag som är Schtaans huvudkonkurrent.
Exempelvis vore det spännande att ta del av en objektiv utvärdering av F:s agerande när det gäller Osten under kvartsfinalen mellan Luleå och Skellefteå och vilka konsekvenser der fick. Väsentligen all information som kom ut och fick ordentlig spridning var den "information" som F själv låg bakom. Vilken senare visats vara "inte med sanningen förenlig". Men hur mycket fokus tog det av Luleås hockeylag, som var minuter från ledning med 3-0 i matcher men sedan tappade allt; spelade ryktesspridningen, skitsnacket och den dagliga uppdateringen med nya attacker på Luleå, Luleå Hockey och Luleå-supportrar någon roll?
Det tror jag.
F ska bara föraktas och när det sprids skitsnack om Luleå Hockey är det säkrast att utgå från att F ligger bakom det hela, till motsatsen bevisats.
Luleå?
Javisst är det också för oss stora förändringar på G. Under senaste tre åren har vi varit trygga med samma gäng ledare/tränare som hanterat laget och vetat att vi knackar på dörren för topplag hela tiden. Men nu släpper Rönken rodret som det verkar och det kommer säkert också att bli stora förändringar på spelarsidan. Kan man åstadkomma en fortsatt trygg tränar/ledarkonstellation, kan man hitta/fortsätta/utveckla ett spelsystem som duger när det gamla blivit just gammalt eftersom alla andra lag lärt sig och stulit grunderna? Kan man fortsätta hitta fina spelare som andra missat eller msåte man köpa dyrare när nu även KHL-utvidgningen (7 isf 5 utländska, Jokerit, sedan Vålerenga också) väntas dränera landet, visserligen uppifrån men luckor i SHL betyder att kampen om allsvenska spelare blir större.
Jag tror att vi lyckas. Men säkert är det inte. En viktig faktor är att Osten finns kvar som sportchef och han har varit delansvarig i mycket av det lyckade Luleå senaste åren och kan bli det framöver också. Men det blir en spännande silly och en mycket spännande start på nästa säsong för att få veta om vi blir fägel, fisk eller mittimellan.
Warulfven
De stora förändringar som drabbat många av lagen först nu har delvis drabbat Ulfven flera år även om det först sista åren kunnat märkas riktigt tydligt. Att laget med ulfvamått mätt är i kris är klart även för ledarna och man jobbar nu intensivt för att vända skutan uppåt igen. Kommer man att lyckas? Kanske, men det är inte alls säkert. Den här säsongen inledde man länge under strecket och vill det sig illa blir det likadant nästa år och inte ens Ulfven kan vara säkra på att fixa sådana längvariga formgropar. I år har de ändå fått ihop ett lag mot slutet och imponerade genom att plocka bort Pölsan och är nu i semi mot Läjkrarna. Hur långt kan de nå? Ja det kanske är bättre för dem själva om de åker ut nu för att bättre begripa eftersom en ny finalplats antagligen får dem att tro att understreckplaceringarna i höstas fanns nog inte, fast bara lite.
Pölsan
Var ju det första av de sedan längre tid större lagen som drabbades av nya tider då de i åratal mest hamnade i kvalserie, men lyckades kämpa sig kvar varje gång. På senare tid har de fått till det allt bättre men ofta, som i år, fått lida hund för massor av skador. Kanske något de borde tänka på under försäsong? Pölsan behöver inte i samma utsträckning som andra inse att det är nya tider utan har kämpat med de villkoren rätt många år och fixat det bra. Det innebär att det finns bra grunder att falla tillbaka på och gissningsvis får de till OK lag även i fortsättningen. När man ska summera årets insats måste man ge klart godkänt för grundserien medan slutspelsinsatsen och förlust med värstawarulfven är en plump men det känns inte som att laget är att lasta för det utan flytet ulfven fick till samt belastande skador på pölsor. Inte så långt från att det här laget kunde gått riktigt långt i år.
Läjkrarna
Årets succélag. Nästan sjukt hur j-a bra man hanterat allt. Till att börja med att ha varit så överlägsna andra lag när det gällt att scouta och nu har man 7 nordamerikaner och 4 finnar som alla gått in utmärkt i laget. Dessutom en 34-årig Sam Hallam att leda ett lag som skulle havererat med de felsta coacher, men han inte bara har lyckats utan dessutom fixat allt som inte fungerat. Där det behövts - speciellt vakt - har man förstärkt - och där det fallerat - PP - har man långsiktigt givit sig fan på att få det att fungera först mot slutet av säsongen när det blir riktigt viktigt och lyckas likaså. Och dessutom har man i detta hopköpta lag åstadkommit en lagsammanhållning att man skickligt kan få till fungerande och olika spelidéer när det behövs. Luleå eliminerade man på ett imponerande sätt och det ska bli spännande att se hur man kan hantera Warulfven. Ett hopköpt lag är inte för alltid och det kommer att bli svårare i fortsättningen men man förstår att de har en klok organisation och eldning som fixat detta i år och de kan komma att etablera sig för lång tid framöver.
Köplustan
Av slentrian tokhyllade av media under och före året. Att de tog en ohotad andraplats i serien var förstås starkt men att de därefter låter sig utmanövreras av en smartare Pung är förstås inte godkänt. Laget lyckades inte få ut allt när det krävdes som mest och det är typiskt Köplustan som nästan alltid varit sådana. Eftersom Lustan är ensam därborta på västkusten har de alltid överlägset emd resurser men däremot intresserar sig alla i första hand för sparkboll och hockeyn är därför av princip alltid vanskött. På senare år - drivna av vanskött ekonomi - har man "kommit på" att satsa på att utveckla egna junisar i stället för att köpa ihop spelare bara, och visst är man på rätt väg. Men hur länge får det fortgå? Ingenstans gör man av med avskedningsblanketter så snabbt som i Göteborg och tränare och spelare ryker nästan av princip inte deras anställning gått ut, därtill ledda av nya ledningar och styrelser som tror att de ska lära hockeyn hur marknader fungerar. Hur snart kommer det vara nya kvastar som ska sopa rent och sparka folk för att sätta sprätt på pengarna igen? Det vet man inte i förväg. Eftersom man "gratissitter" på mer reurser än alla andra brukar det fixa sig någorlunda men det är alltid svårt att veta i förväg. Anta att laget står och stampar första månaderna av säsongen? Då ryker Rönnberg och så vidtar den allmänna villervallan, hockeyns svar på Liseberg.
Schtaan
Under senaste åren landets mest lyckade lag. Samtidigt har de själva förklarat sig vara så bästigast att de målat in sig i ett hörn där numera inget annat än seriesager och slutspelsvinst accepteras. Så jävla bra är man inte och motgångarna kommer, kanske redan i årets slutspel. Missar man final är det fiasko, förlorar man final är det halvfiasko. Schleffte har haft delvis en historisk tur att återigen ta sig upp i högsta serien samt fått med sig någon generation av bra junisar, delvis genom att smart/lömskt stjäla av andra, i ett läge när vår högsta serie är svagare än någonsin eftersom det aldrig tidigare funnits så många möjligheter på annat håll och >>100 av vråa bästa spelare lirar i andra ligor. I den försvagade konkurrensen har Schtaan kunna ta över den lediga tronen och inbillar sig därför att man är bästigast i världshistorien även om mer luttrade bedömare inser att för 10-20 år sedan skulle Schtaans bästigaste värdegrundslag knappt blivit ett mediokert lag i elitserien. Den här allmänna mailligheten som Schleffte genomsyras av kommer säkert att bli deras fall förr eller senare. När man har mindre flyt med att kunna serva A-laget med fungerande junisar, när man lyckas sämre med de spetsar man köper in, när andra lag är smartare kommer problemen och det blir svårt att hantera misslyckaden med standardformuläret 1 a) Schleffte är bästigast på allt, alltid!
Som ett topplag senaste 4-5 åren får en okritisk betraktare gärna uppfattningen att så här fortsätter det för alltid. Men lagen kommer och lagen går och även Schtaan kommer att drabbas av motgångar och det tar nog inte så många år till dess de återigen dansar nere bland strecken och kan de då hantera det? Nej, det är inte säkert. Så bästigast som man är för närvarande kan man snart vara tillbaka i den naturliga miljön ett trappsteg ned.
Anders Klang: Ja, det är visset. Nu skulle man börjat ladda för nedsläpp om 1,5 timme för helt avgörande Växjö Lakers HC - Luleå HF men vi fick i stället fikon.
Läjkrarna var bra och smarta samtidigt som Luleå havererade på backsidan, hade oflyt och fick blundande zebror i matcherna.
Tänk om den ene Linusen inte tappat pucken när han lurat bort vakten i friläget eller om inte den andre Linusen prickat ribban när han fick en gratischans ensam i slottet? Så lite som skiljer men som helt avgör.
Nu återstår ju semi- och final, påstås det, även om vi väl småskiter i det och överser säsongen direkt. Börjar bakifrån i tabellen.
Gnaget
Fiasko rakt igenom. I princip vad alla räknat med och även de själva. Denna säsong faller ut för Gnaget precis som förväntat och om något känns det onödigt att de ens varit med och bara tagit plats för bättre lag.
Öret
Succé för det andra lag som från SHL får kvala. Dels eftersom man knatade upp bakvägen till SHL och fick en gratis bonusplats, dels eftersom man haft en underhållande säsong för Örarna och dessutom ser man ut att gnugga sig kvar och därmed få bästa möjliga chans att etablera sig under längre tid i kommande 14 lags-SHL
HV-71
Utan tvivel årets största fiasko. Laget har seglat högt under massor av år och tycktes inte förstå i tid att den eran var över och kom till säsong med ett lag i spillror. Man var tvungen till helt desperata åtgärder typ behålla/sparka tränare, sparka hela femmor av felscoutade lata legoknektar, köpa nytt under brännande säsong för 25-30 miljoner och att man slapp kvalserie berodde mindre på att man själva var bra utan på att Gnaget var så usla att de kunde skrivit på för kvalplatsen utan att vara med i serien medan bara ett av rookie-lagen Öret och Trottoarkanten lyckades sega sig kvar med utpräglad defensivtaktik. Visst lyckades HV överraska bort MooDoo från slutspelet samt t o m få till "kamp" mot Schleffte, men det berodde mest på att Schleffte inte iddes ta i mot en svag motståndare. Efter förlusten fortsätter HV-debaclet genom att spelare och ledare drar men däremot signar man upp Warulfvens sparkade ass tränare samt knycker Ulfvens lyckade vakttränare, Myllys gamla reserv från Luleå. Kommer HV att lyckas? Jag är inte så säker på det. Utifrån sett har man ju betraktat klubben som ytterst välskött men nästa säsong får man nog se HV som ett rookielag som inte har större chans än ett rookielag vilket som helst. Tur för HV att utvidgningen och de nya villkoren kommer just nu, det kan förstärka deras möjligheter att kanske bygga ett nytt storlag men det kommer nog att dröja många år om de ens lyckas.
Pungen
Lite svårare att slutbedöma för närvarande. De som tippade Pungen i toppen av serien före säsongstart kan väl redan anse att Pungen misslyckats men för mig och många andra var Pungen ett lag med så stora luckor att man inte alls är överraskad att de häckat långt ned. Kan tycka att serieinsatsen var rätt väntad, men däremot inte att de skulle gå långt i slutspelet. Att de plockade Trottoarkanten må så vara, vilket lag plockar inte en trottoarkant? Men att de skulle plocka Köplustan, det var mycket överraskande och dessutom imponerande. Det lyckades de inte med i första hand genom skicklighet utan genom att ha varit smartare än Lustan. Men hur långt kan man gå genom att vara smarta, kan det också räcka för att spöa Schleffte? Nja.Även om det stannar med semi i år måste man väl ändå mena att Pungen gjort en OK säsong bl a genom att ha tagit fram en sådan spetslina för att inte säga spetsfemma. Men hur fortsätter det? Hur länge kan de leva på den, pensioneras mange nu, kan de tappa spetsarna när KHL ser sig om för att utvidga? Vore jag Jokerit skulle jag försöka samla de flesta av Luleås forwardstoppar senaste åren (Omark, Harju, Hjalmarsson, Arlbrandt, Olle och Klassen och få ihop två giftiga linor, kryddade av starka finska backar). Min gissning är att Pungen kommer att få bygga från början nästa år och jag undrar om de längre har pengarna att alltid klara sig genom att dyrt köpa stjärnor. Pungen kan liksom HV få svåra år framöver, men har tur att utvidgningen kommer och kvalserien försvinner, fast kan de bygga ett bra lag igen?
MooDoo
Också ett lag som står inför en omvälvande förändring. Man började bygget bra för några år sedan med Näslund, Foppa och Uffe men mitt i drog Uffe, så misslyckades man med några köp och därefter stal HV en back man bra scoutat. Mot slutet av serien var det tydligt att man inte lyckats få ihop laget så bra som det borde gått och sedan kastades man ur slutspelet av HV innan man fattat vad som hänt och vips var det över. Kunde man ha lyckats bättre? Ja, kanske, det tror jag nog, men man tappade greppet. Och med alla ändringar för övrigt har nu ANders Forsberg en rätt tuff uppgift att bygga ett nytt lag. Skulle tro att man som vanligt får hoppas på att junsiar kan komma upp och visa sig kapabla men lyckas det? MooDoo står inför en osäker framtid där man visst kan fixa det men risken finns att det går åt...
Trottoarkanten
Lokalt uppfattar man säkert säsongen som en succé även om man missade att få vara med om det riktiga slutspelet, men för Trottoarkanten är det succé nog att få vara kvar i finrummet. Men hur länge fixar man det genom att ställa sex målvakter på isen? Andra året är det svåraste, påstår många, även om jag själv menar att det är det näst svåraste eftersom första är värre. Men nu har den första entusiasmen ebbat ut och om inte en massa andra lag ställer sig före i kön för bottenlag kan det mycket väl bli Trottoarkanten som abbonnerar på den platsen.
Vad ska vi tro om chanserna då?
Öret
Laget som alla väl betraktar som överlägst bäst i serien. Inte bara eftersom de tidigare var starka i SHL utan också då de köpte in några finnar som kan göra mål med uppdrag måla i kvalserien. Lite oväntat har de dock tappat pinnar genom att förlora borta mot Malmoe och sedan förlora en straffläggning hemma mot Röglarna.
Grejen är den att i SHL lyckades Öret med en hockey som var extremt defensiv och hoppades på att utnyttja kontringar men i kvelserien måste de tvärtom äga spelet vilket är liiite annorlunda.
Man har dock fyra pinnar och plusmål på trean i serien och har redan möt obehagliga Rögle båda gångerna så visst fixar Öret detta. Om de inte t ex förlorar mot Djurgården, blir indraget i streckkampen och krisar ihop?
Röglarna
Laget som är omöjligt att sia om. Kan generellt uppfattas som rätt dassiga men så spelar de plötsligt på en nivå ingen visste att de hade. Ligger tvåa och har gjort bort båda matcherna med svåraste moståndet, Öret. Viktig match i morgon när man tar emot Djurgårn i Ängelholm. Fixar man den, har man fortsatt utmärkta chanser att ta SHL-platsen. Men förlorar man, kan man snabbt tappa sugen. Ödesmatch!
Djurgårn
Svettig start men sedan har man kommit igen. Nu har man häng på SHL-plats och två avgörande matcher - Rögle borta, Öret hemma - står närmast framför. Lyckas man i dessa två är man definitivt med och så långt lyckade kommer man säkert att hålla hela vägen. På Lördag-Måndag avgörs Djurgårns öden och äventyr och framtiden bestäms. Ödesmatcher! Rätt tuff uppgift också för låt säga att man vinner den svåra matchen borta mot Rögle morgon - om man sedan förlorar hemma på Hovet mot Öret, samtidigt som Röglarna slår Malmö borta är man återigen efter Rögle med bara två matcher kvar - vilket i Rögles fall är hemma mot Gurkan och Gnaget. Känns nog som att Djurgården blir tvungen vinna både borta mot Rögle och hemma mot Öret alltså. Klarar man det? Kanske inte.
Malmoe-Gnaget-Gurkan
Egentligen borde de inte komma ifråga men osvuret är bäst. Jag tror att det beror lite på hur det går för Öret-Rögle-Djurgårn, speciellt de två sistnämnda. Det kan bli så att två lag drar ifrån och då är loppet kört för Malmoe-Gnaget-Gurkan. Men skulle det börja hacka för flera lag kan någon av de tre blanda sig i och de får väl uppfattas som outsiders.
Malmoe har kvar att möta först Gnaget och sedan Rögle, Djurgårn och Öret. Tuff uppgift men samtidigt innebär det att Malmoe har det i egna händer. Vinner de resten är de klara för SHL. Att notera också att de möter Röglarna och Djurgårn hemma och sedan har de Öret borta i sista omgången. Mycket troligt att Öret är klara för SHL innan sista matchen som då kan bli "enklare" för Malmoe...
Gnaget har det inte i egna händer men matchar nu närmast mot Malmoe och Gurkan dvs de "lättaste" motståndarna. Lyckas Gnaget vinna de matcherna kan man klättra och eventuellt blanda sig i kampen. I näst sista har de då Öret hemma på Hovet och kanske kan man då mobilisera ett Gnagetspel/Gnagettryck för första gången det här året? Och därefter avslutar man borta mor Rögle vilket, om Gnaget fortfarande har chans på SHL-plats, kan bli en jäkla drabbning. Ett annat alternativ, som mycket väl kan inträffa med hänsyn till vad vi varit med om så många gånger förr, är att Gnaget i sista matchen redan är utslagna men vid vinst kan spela upp Djurgårn i SHL. DÅ kommer Aftontrasan som vanligt att intervjua Gnagets spelare och supportrar med frågan "ska Gnaget lägga sig" och - också som vanligt - få de divergerande svaren nej och ja.
Gurkan har ju ingen räknat med. Alla har varit fullt upptagna med att fokusera på bästigaste Öret samt Fjollträsk och Skåne. Gurkan har väl uppfattats som typ Tingsryd eller Oskarshamn skulle ha gjorts; utfyllnad för att det ska vara sex lag. Men de kom ju klar tvåa i Allsvenskan före Djurgårn och Rögle och har redan slagit båda lagen från Fjollträsk. Kanske kniper de någon match till men kan knappast heller fightas om en SHL-plats. Har kvar att möta Öret, Röglarna och Djurgårn borta bl a och bör förstås kamma noll i de matcherna, gissningsvis blir man snart avsågade.
Den Sista Kvalserien
1. Öret +7 13p
2. Rögle +3 10p
3. Djurgårn 0 9p
4. Malmoe -4 8p
5. Gnaget -2 7p
6. Gurkan -4 7p
Fyra omgångar återstår:
7
AIK - IF Malmö Redhawks
Örebro HK - VIK Västerås HK
Rögle BK - Djurgårdens IF
8
VIK Västerås HK - AIK
IF Malmö Redhawks - Rögle BK
Djurgårdens IF - Örebro HK
9
Rögle BK - VIK Västerås HK
AIK - Örebro HK
IF Malmö Redhawks - Djurgårdens IF
10
Rögle BK - AIK
Örebro HK - IF Malmö Redhawks
Djurgårdens IF - VIK Västerås HK
Och när de är så samlade får man nog tro att samtliga lag faktiskt fortfarande har chansen att spela i SHL nästa år. Tänk att det är vår sista kvalserie men när det nu går åt helvete, går det med musik!
Känns fortfarande konstigt och svårt att ta till sig att vi blivit utmanövrerade av läjkrarna men jag antar att Värsta Köplustan känner det likdant, om inte värre, att ha blivit slagna av Pungen. De båda vinnarna segrade dessutom genom listigt taktiskt spel.
Pungen igelkottförsvarade sig och då var Lustan inte tillräckligt stark att bryta igenom, så räckte det med de få chanser Pungen fick att själva måla, eftersom de var betydligt giftigare att sätta de chanser som bjöds.
Läjkrarna punktade bort Luleås spets-Linusar och satsade på att de därefter skulle kunna radera ut lules offensiv, samtidigt som att de räknade med att deras offensiv - om än inte så giftig - skulle vara tillräcklig för att måla på lules svaga försvar där misstagen förr eller senare dök upp.
Listigt, men kan det räcka för semifinalerna att vara listig?
Läjkers-Ulfven. Jag tror inte att Läjkrarna kommer att lira likadant mot Ulfven som de gjorde mot oss. Det behöver de inte, Ulfvarne har inte de potentientiellt farliga matchvinnare som Luleå hade, samtidigt bör nog inte Ulfvarne ha de hål i försvaret som vi hade. Gissningsvis kommer nog Läjkers åter till sitt vanliga tuta-och-kör med alla spelare med i lagsystemethockeyn som givit dem hela 14 av 1p pinnar på Ulfven i år. Kan det räcka? Ja, det kan det nog. Ulfven har ett lag som är farligt för de flesta men just Läjkrarna kan nog opassa Ulfven. Samtidigt vet man att aldrig räkna bort en Warulfv i semi men faktiskt tror jag att Läjkrana kan fixa detta.
Schtaan-Pungen. Jahaja. Blir lite intressant att se hur räven swinging Melin nu kommer att köra. Under året har de ju haft ganska svårt för Schtaan, bara fått 2 av 15 pinnar. Kan han försöka samma igelkott som han plockade ned Köplustan med? D v s köra Öret-Trottoaren-spelet där man försvarar sig som prio 1, prio 2 och prio 3 och hoppas på egen styrka vid de få chanser man får? Inte otänkbart, faktiskt. Samtidigt brukar väl de flesta ha uppfattningen att bästa chansen att slå Schtaan är att köra hårt framåt och tvinga fram spel i Schtaans zon där de är svagare. Men det vete fan om Pungen är stark nog för det och eftersom så pass stor del av laget är klart sämre kanske det snarare misslyckas eller hemska tankar öppnar för Schtaans motattacker. Lite svårt för Melin att bestämma sig där men mig skulle det inte förvåna om han - med en fin förstafemma - tar chansen att köra igelkott för att i första hand göra det så svårt som möjligt för Schtaan att måla och sedan satsa på att förstlingarna sätter de chanser de får. Drillotaktiken kanske fungerar?
Övrig Hockey
Kvalet till hockeyallsvenskan är ju lite av intresse eftersom Burkölen och Pite ligger 2-3 i detta nu. Man vill ju hålla på pite, men kanske läget är lite knepigare än så.
I princip är det ju bra för Luleå att ha ett närlag i Allsvenskan eftersom vi vid gott samarbete kan bistå dem med junisar och andra spelare som just då inte platsar hos oss men behöver matcher för att utvecklas och sedan plockas upp till Luleå, samtidigt som det stödet går med villkoret att de spelare som lyfts, inte lyfts till andra SHL-lag. När det gäller pite - liksom boden - har det ju varit knackigt med samarbetet länge nu och frågan är om det blir bättre om de kommer upp eller om de fortsätter j-s som tidigare genom att i tid och otid hävda att det egentligen är pite som vunnit Glud och de som tar fram alla stjärnor i Luleå. Samt hitta på att samverka med Schtaan eller bli farmarklubb till AIK i sthlm, allt för att j-s med oss? Samtidigt som vi redan nu har ett utmärkt samarbete med Asplöven?
Hm. Ju mer man tänker på saken, desto mer undrar man om det inte är bättre att pite stannar kvar i division ett i stället.
När det gäller Burkölen kan man tänka annorlunda. Burkölen är ju av princip i konflikt med Schtaan och de klubbarna kommer inte att samarbete, Ölen kör ju hellre med oss plus att de diskuterat ett utvidgat samarbete Ölen-MooDoo-Timrå. Strategiskt innebär det kanske att om Burkölen blir allsvenskt förstärks konkurrensen i Västerbotten och det blir allt svårare för Schtaan. Vilket infdirekt stärker oss?
Jahaja. För Luleå Hockey är det tyvärr kanske bättre att Burkölen tar allsvensk plats än att Piteå gör det. Trist, tycker jag, som helst skulle se att det gick så bra som möjligt för Norrbottenshockeyn.
Hoppar tills vidare över junishockeyn även om den kanske kan bli kul att följa i mål, dvs J18-slutspelet där Luleå nu är i kvartsfinal.
Men nu är det ju också "Sista natten med gänget" för kvalserien som ser ut att bli så intressant och spännande som den kan bli när den är som bäst...
Redigerad kommentar
DJ Hemp: Hehe, ja ska det gå åt helvete ska det gå med musik! När det gäller Bajens bandyfinalförluster var det rent omirakulöst hur man ens kunde förlora många av de matcherna då man i stort sett var 99% klara med vinsten innan man, i naturlig bajenordning, lyckades förlora.
Jag lyckades ungefär som du låter det, men efter sparkbollstriumfen och nådde fram till att inte bli inburad men väl bli uppklättrad i en lyktstolpe på Meborgarplatsen tillsammans med ett hav av bajensupportrar men väl där kände jag att något var fel, att vinna var inte vår grej. Och sedan gick det åt helvete förstås:-)
Obehagligt att se hur Schleffte rusat upp sedan de kom tillbaka. År efter år har det blivit kvalspel, kvartsfinal, semifinal, semifinal, final, final, final plus Le Mat och så får vi se hur det blir i år. De senaste fyra åren har de dessutom vunnit serien alla år utom det år Luleå vann bara för att direkt göra kvartsfiasko mot Gnaget. Ja, jag vet att ett av åren blev de bara trea, men det året hade de i princip vunnit redan och slarvade några matcher på slutet och landade som tre med samma poäng som ettan och tvåan men 145 isf 143 insläppta...
Men obehagligt hur de där fått dominera dessa fyra år och jag beklagar att Rönken under sina fina fyra år inte fick slå Schleffte i slutspelet.
Första gången vi möttes, i semi, hade vi ju 2-0 och nästan 3-0 i matcher men de hade kanonflyt och kvitterade genom Forsell med bara minuter kvar av vann sedan i sudd också Forsell, och följde upp att ta även nästa match i sudd genom....jo, Forsell igen. Den där semin hade vi egentligen redan vunnit.
I finalen i fjol vann de med övertygande 4-0 i matcher men första matchen tog de i sudd sedan höjdhopparen blundad för en riktigt ful tripping bakifrån på Abbott av Bellemare som gav Schleffte 3 mot 1 och mål några sekunder senare isf det PP 4 mot 3 som Luleå skulle haft. Och nästa två matcher vann SChtaan med råflyt trots att Luleå även enöigt Shtaan-kommentatorer varit det bättre laget. Så skillnaden var inte så stor som 0-4, däremot hade Luleå svårt att orka med efter två tunga kamper i kvart och semi mot Lusta och Ulfv, och dessförrinnan lirat och vunnit European Trophy i en kanonlång säsong.
Ska vi samla lite förklaringar till att Luleå förlorade mot Läjkrarna kan jag köra följande, sannolikt också i nämnd ordning.
1. Läjkrarna VAR bra. Bara att erkänna. Man visste ju att de var bra och att det skulle krävas att Luleå var bättre för att vi skulle vinna. Sedan finns det ju många delförklaringar inom "bra", t ex att de hade ett för j-a kämpande i defensiven och att de punktmarkerade Linusarna, samt körde ett tufft spel något över gränsen efter vad zebrorna tillät. Och i allt detta ligger pojken Hallams insats, mannen som fick ihop gänget och nu låg bakom taktiken mot Luleå.
2. Luleås backar dög inte. En sanning med modifikation eftersom många spelade upp sig ordentligt i slutspelet men det räckte inte då vi till slut hade tre tongivande skadade och Skrbek också tydligen spelade skadad. ALltför många mål kom tyvärr efter misstag på Luleås backsida: med en backuppsättning de tidigare tre åren med Rönken skulle vi vunnit denna kvart.
De är väl de tagbara förklaringarna och nu kommer de icke acceptabla, sådana som låter som bortförklaringar och projektioner.
3. Oflyt. Jag tycker faktiskt att vi hade viss otur. Första matchen fick vi klart stryk men de tre andra matcherna vi förlorade hade vi som regel flera ribb- och stolpträffar varje match och puckar som dansade på mållinje bakom deras vakt. Och eftersom Läjkrarna bara la in ett ledningsmål och sedan a la Luleå förr om åren tryggt förlitade sig på försvar spelade det där oflytet ganska stor roll. Inget att göra något åt och ingen att skylla på annat än att ett bra lag har flyt och missar inte att sätta puckarna.
4. Zebratilldelningen. Vi fick
Thomas Andersson, Patrik Sjöberg
Thomas Andersson, Sören Persson
Thomas Andersson, Marcus Vinnerborg
Thomas Andersson, Patrik Sjöberg
Christer Lärking, Marcus Vinnerborg
Sören Persson, Patrik Sjöberg
4 Kuben
3 höjdhopparen
2 fri-Sören
2 Vinnerborg
1 Lärling
Det är faktiskt alldeles för många zebror i den där samlingen och Kuben har tyvärr utvecklats till en långsam farbror som inte hinner med och därför släpper det mesta. Och höjdhopparen i varannan match, ryyyysningar.
OK, men vad spelade det för roll dårå? Tittar man efter fick Läjkrarna nästan varje match fler utvisningar än vi men det är kanske inte så oväntat: i serien tillhörde läjkrarna de lag som utvisades mest medan bara Lustan utvisades knappt mindre tvåminutrare än Luleå. Dock vill jag nog påstå att läjkrarna definitivt lyfte upp nivån i slutspelet och lirade klart mer med tjyvnyp än de gjorde i serien och speciellt deras punktmarkering av Linusarna var bedrövlig där dessa två av någon anledning var fritt villebråd på vilka hur många crosscheckingar som helst bakifrån och framifrån verkade godkännas. Och inte bara när det gäller den allmänna bilden har man intrycket av att Läjkrarna kom undan med fult spel utan det finns också en lång rad exempel varje match där man inte begriper hur de kan komma undan med uppenbara felaktigheter. Speciellt gäller det förstås när Lärling och Vinnerborg blundade för hur Rakhshani blev lurad vid blå av Kukan men slängde sig och med kropp och klubba fällde Kukan varav Läjkrarna - inklusive Rakhshani körde 3 mot 1 mot Luleås mål, och Rakhshani följer upp genom att bakifrån slasha Olov Lundqvist i knävecket när denne skulle attackera Rasmussen som slog in 1-0 som i princip avgjorde matchen.
De där (bort-) förklaringarna kan diskuteras men jag står fast vid att om Luleå i tid insett behovet och förstärkt backsidan skulle vi ha fixat läjkrarna. Det kändes aldrig som att det var på G att värva hem någon säker backförstärkning utan laget ville tro på det man hade men när skadorna kom blottades bristerna snabbt. Även om det var den sent intagne Oskarsson som tillsammans med landslagsjanne kanske var tryggast. Hade vi fixat backar (eller för den delen inte tappat 3-4 stycken) skulle vi varit i semifinal mot Warulfven nu. Synd att det tog slut så snabbt för det hade varit roligt att se vad våra Linusar kunde åstadkommit om de fått spela in sig ännu fler matcher.
Svanru:Jaa, he he. Så var det det där att det ska spelas om saken också:-)
Ser man över året har Ulfven blivit rejält bättre under våren jämfört med speciellt tidiga höstas, främst genom att städa upp i de egna leden. Men det låter ju som att Ulfven även varvat upp nu i slutspelet. Jag vet inte om det är så, att laget är mycket bättre nu - vi i Luleå har ju haft stora problem med Ulfvarne hela året. Och ingen törs ju räkna bort Warulfven, efter alla tidigare triumfer.
Men efter vår kvart vet jag att Läjkrarna har ett komplett lag med en spelidé som alla följer. Framför allt jobbar de stenhårt hela laget i försvaret - spelade bättre Rönkenhockey än vi själva på så sätt. Dessutom kan de steppa upp och köra fysiskt och tjuvnyp om det behövs. Och så har de det där bölja fram och tillbaka med pang hit och dit på chans-anfallsspelet som är svårt att gardera sig mot.
Min gissning är att det blir målsnålt men även om jag inte sett Ulfven i kvarten undrar jag om inte läjkrarna har de nycklar som behövs för att låsa upp Ulfven. Tror däremot att Ulfven skulle plockat många andra lag, däribland Luleå.
Så konstigt nog börjar jag luta mot att Läjkrarna kan ta sig till final. de har ju faktiskt haft ett utmärkt spel hela året - bara det en prestation när det handlar om så många rekryterade legosoldater - och den vaktbrist och den brist på PP de tidigare led av har du ju fixat till under våren, samtidigt passade de på att förstärka lite ytterligare. Men detta sagt innan vi sett lagen på is mot varandra; kanske detta förbättrade Warulfven kommer att opassa Läjkrarna big time?
Schtan-Pungen lite mer oviss kanske. Där menar de flesta väl att Schleffte är skyhöga favoriter men trots Schtaans säkra serieseger i år tror jag inte de är lika kompletta som tidigare och dessutom betvivlar jag att de i år har tillräcklig segervilja för "Le Mans" som det heter i Schtaan. Tidigare har jag ju hävdat att Pungen kan väl vilket lag som helst slå eftersom de bara har en femma att nautralisera men räven Melin klämde ju till med defensivhockey mot Köplustan vilket tätade försvaret, samtidigt har de ju faktiskt förstafemman som - i stället för att bli neutraliserad - kanske kan dyrka upp och blotta Schlefftes svagare backar? Normaltipset blir väl ändå Schtaan men med en liten varning för Pungen.
Sven.Savage:Då är ju finalparet klara SAIK-Läjkers. Någonting annat är en praktsensation.
I hockeykväll jämförde de tränarnas erfarenheter och kom fram till samma finalpar då vi wargarna saknar total rutin av slutspel.
Eftersom vi är utslagna enligt experterna slår jag ut på Delsjö GK imorgon kl 11
Schleffte och media har ju i omgångar sedan förra våren, då Pungen förlorade med 1-4 mot Schleffte medan Luleå och Pölsan åkte dit med 0-4, påstått att Pungen är deras ende konkurrent.
Nu får vi se. I serien har dock Schleffte tagit 13/15 pinnar av Pungen, men det var ju då det.
Liksom Läjkrarna har tagit 14/15 av Warulfven...
DJ Hemp: Ja, det fanns både en West och en East, den ene med förnamnet Red Tags ett tag men då klagade Red Tags (det riktiga) ;-)
Jaså, Mattias-74 är OK? Jag har nog j-s med honom någon gång med anledning av Trottoarkanten. I hockey är jag också långsint och glömmer inte hur Sigge Svensson och andra i slutomgångar när de själva är borta från slutspelet, i ilskan över att få stryk av Luleå, passat på att bakifrån med klubban fimpa knän på Vaclav Burda och Jiri Kucera, därmed förstörande slutspelet för Luleå...
Djurgårn slår Rögle 5-3, Gnaget slår Malmö 2-4, Öret slår Gurkan 2-5. Efter sex omgångar har vi nu
1. Öret 13p
2. Röglarna 10p
3. Djurgårn 9p
4. Malmö 8p
5. Gnaget 7p
6. Gurkan 7p
Gårdarna har steppet upp och på lördag har vi Röglarna mot Styvben. Bortaseger då och de har tagit andraplatsen. Men fortsatt rätt jämnt i serien och nästan vad som helst kan hända.
30 sekunder kvar i Scandal-I-Analium, om inte klockan glappar festårru.
9e-placerade Pungen sparkar ut Lustan ur slutspelet.
Då har vi semifinalerna klara - det blir:
Schleffte - Pungen
Läjkrarna - Warulfven
DJ Hemp: Sicken hockey vi har.
Köplustan-Pungen 0-2
SHLs niondeplacerade lag är nära semi mot Schleffte nu.
I så fall blir det läjkrarna mot ulfven och även om saker och ting kan ha ändrats har läjkrarna i serien tagit hela 14/15 pinnar av Warulfven 18-7 i mål-
DJ Hemp: Warulfven är skit!
Nisse Varg (den riktiga)
;-)
DJ Hemp: Ja, det knöts en del hymens band över gamla Forum;-) Och många debattörer från olika klubbar, det gick ju att hittra bra folk från alla läger. Warulfven hade bl a Stackars Jack, GAIS-supporter i sparkboll, bara en sån sak, det var en bra grabb.
Enda klubben det inte lyckats med för mig är nog Trottoarkantens. De hade en nisse som kallada sig Kung Lars, han höll ett trottoarkant från KTHs server och var riktigt dryg mot lulesupportrar på Luleå Forum. Men jag knäckte hans alias och lokaliserade ett antal bilder tagna på honom, bl a en där han stod och sket uppklättrad på en tanks, synnerligen puerilt tillika fånigt. Den la vi upp till allmän beskådan, då dröp "kungen" av. Och numera, när jag kallar laget Trottoarkantens IF lär de hata mig. Känner några som kommer från Leksand faktiskt, helt OK personer.
Redigerad kommentar
Basse: Haveriet menar jag har pågått längre tid. Bakgrunden är den att man fixade - med god lokal hjälp - till en skitbra arena att äga och tjäna pengar på. En massa andra lag kunde göra detsamma men Warulfven var först, och lagen har så småningom försökt hänga på men lika lyckat som i Karlstad har det inte blivit. Sedan fyllde Warulfven på arenan med folk från hela Vermland, bussarna gick i skytteltrafik. Och med de stålarna i ryggen hade man dessutom ex-Warulfvar som generellt kom hem till familjen och hjälpte upp laget, bäst/värst Jörgenjönsson förstås som egentligen hade många NHL-år kvar men ändå dök upp och ledde laget. Allt det där lyfte Ulfven ekonomiskt och Looben köpte av andra lag deras bästa spelare när han kände för det.
Följden blev ett lag som gick hur bra som helst. Abbonnerade väl i stort sett på finalplatser ett decennium, vann många gånger och plockade hem all time high i Elitserien.
Det såg ut som att ingen kunde stoppa Warulfven och närmast som en förhoppning, kanske desperation, lanserade jag uppfattningen att "De enda som kan besegra Warulfven är Warulfven" och påstod att de kommer att segra ihjäl sig, de kommer att besegra sig själva.
Och delvis blev det så. Under en följd av år minskade publiksiffrorna och man tappade flera tusen åskådare per match och skälet var förstås att man som följd av tidigare framgångar som varje säsong utan Glud som ett fiasko - det kunde bara bli sämre, alltså, och även om man vann var det bara vad man räknat med. Det här påminner om vad tidigare Pölsan och i sparkboll IFK Norrköping drabbats av, en publik som kräver vinst alltid. Publiktappet lever kvar.
Sedan övertolkade man möjligheten att bara köpa spelare av andra och värst var väl det år med Lee Goren i truppen, en nisse som sket i all klubbkänsla, satt och drack öl på läktaren när han var skadad och ville slåss med supportrar. På den tiden talades väl 7-8 olika språk i omklädningsrummet och någon wermländska var det inte eftersom det bara fanns en karlstpöjk. Nu har man sökt bättrea sig, t o m tagit upp A-junisar igen, men problemet lever lite grann kvar och kan fortsätta.
Och så i år brakade det ihop på ledarsidan ordentligt, något vi som utomstående gillade men nu ser man ut att ha fixat en utmräkt lösning framöver, vilket vi ogillar.
Det ovanstående haveriet har väl trots ett senare Glud pågått en handfull år iaf även om det i tabellen syntes mest i höstas. Jag är inte säker på att det är över ännu. Trots de förändringar man genomfört kan man fortsätta hacka, vi får se.
DJ Hemp: Ett tag var det lite krig mellan lagen - inte oväntat de år Timrå tillhörde de bästa i ELitserien medan Luleå var "blygsammare" - och då menade en del från Timrå att Luleå spelade fult och körde med "Fuleå" varpå svaret blev att kalla Timrå för "Kärringarna" men det höll bara något år. Tro att lag som Timrå, MooDoo och Luleå - och egentligen också Skellefteå - har för lika förutsättningar för att kriga mot varandra när det nu finns lag i sydbotten med helt annan svansföring.
Det har nog varit mest Timrå bara faktiskt och nu är det inte alls men det enda man kan vara riktigt säker på är att Timrå kommer tillbaka. Tänk om man kunde enas om ett enda lag i området - räknar in Sönnschvall - bara. Då hade man nog löst det där för lång tid.
Redigerad kommentar
Sven.Savage:
Vad heter vi för någonting? Minns inte riktigt. Honhunden? Jag kallar oss för Timrå IK så länge. : )
Timrå IK
Totalhavererade förra säsongen efter att gradvis blivit lite svagare för varje år. Slutspel, missat slutspel, nytt kontrakt via kvalserien, degradering via kvalserien... Efter rekonstruktionen och en godkänd säsong i allsvenskan andas viss optimism i föreningen igen, men TIK lär fortsätta att harva omkring i allsvenskans mittenskikt ett par säsonger innan man eventuellt har råd att satsa högre igen.
En bra sammanfattning, anser jag.
Veckans hetaste ämnen
292
· · 
· 
Slut på Hovet Gnaget-Malmoe 1-2.
Gnaget därmed borta från SHL medan Malmoe hänger på kampen om andraplatsen.
Gurkan ännu mer borta 5-0 förlust på G mot Öret.
och nere i Ängelholm sätter sig Djurgårn i framsätet och andraplatsen med 1-4 och bara 40 sekunder kvar även om nu zebran tar ut hårdare efter hårdare och reglarna tar vakten...