Luleå HF

Passade på att räkna ut vilka publiksiffror lagen i Elitserien SHL har. Den följande listan visar SHL-säsongen 2014/2015 och anger hur många åskådare lagen har per 100 000 invånare i kommunen:

Ganska tydlig tendens. Lagen norr om Fjollträsk drar mest folk. Bara Växjö Läjkers som knappt lyckades tränga sig in bland dessa, som följd av deras satsning och framgång senaste året, men det har nog snart normaliserats. 

Tragiskt att se hur lite folk Värsta Köplustan och Djurgården drar. När det gäller Djurgårn är det förstås en förmildrande omständighet att i huvudstadskommunen finns många andra hockeylag som drar folk till sina matcher, men Värsta Köplustan är ju tämligen ensam i VG-region och får därigenom spelare och publik gratis utan att anstränga sig. Antagligen skulle de därigenom ha sådana överlägsna förutsättningar att de år efter år skulle förväntats totalt dominera hockeyn i Sverige, men så är det inte och förklaringen är förstås att Köplustan i stort sett alltid hanterats inkompetent av sparkbollsledare som skött hockeyn med vänsterhanden, med vilken de köpt, köpt och köpt mer.

Och så dags för bredare kultur. Nedan citeras den kompetente musikern Ola Gustafsson recensera Apklubbens nya låt:

Skellefteå AIK presenterade i dagarna sin kampsång för säsongen 2015/2016 i samarbete med Dan & Dom, ett Ursviken-baserat schlager/eventmetalband beståendes av Funky Dan Sören Larsson och hans sidekick Fritte. Funky Dan Sören är väl den mest profilerade av medlemmarna då han 2002 medverkade i TV 3-såpan Wannabe med sitt band Tribal Ink, ett lågbudgetalternativ till Spinal Tap. Serien har kommit till att bli en favorit i svenska turnésällskap då den på djupet lockar till skratt.

Dan & Dom bjuder här upp till dans med sitt epos Tillsammans, och man kan snabbt konstatera att satsningen andas hybris de luxe. Introduktionen skiljer sig inte nämnvärt från valfri reklamkampanj för Hjärt-och Lungfonden med ödesmättat piano och slo-moklipp, toppat av en av bilderna att tyda, lokalt känd hockeyspelare som läser manus innantill likt en shetlandsponny. Man vaggas in i ett obehag och skämskudden antar snabbt stavhopparvolym.

Hockeymetal är en smal genre där ett obetydligt poetiskt spelrum ges. Versala texter ska avhandla vi eller dom utan att reta den abstrakta tanken och samtidigt locka fram det guturala. Därför måste kompositören som kompensation begåva sin publik med så pass korkade, tuffa eller roliga låtar att verket knuffas in i värdighetens cirkel. Dessa är kriterierna men Funky Dan Sören och Fritte fallerar grovt på alla punkter.

Jag vill problematisera titeln Tillsammans som mer klingar Mia Thörnblom-teambuilding än hockey, och med gitarrerna mixade på Bee Gees-nivå återstår bara ett kvantiserat trumset som valfri primat hade fått mer liv i. Protools-metal av detta slag är otuff likt en tvåveckors kattunge och när humorn uteblir till fördel för white mans overbite-poser känner jag att Skellefteå AIK, med en katastrofsäsong i ryggen, bör byta husband till nästa säsongs upptakt.