qwertas: Hellström var ju likt Molinder en kille som inte hade något "vapen". Ingen riktig dribbler, verkligen inget skott osv. Jag tror att det har en hel del med inställning och hur man är som person även utanför rinken att göra.
Tar man en sådan som K Fopp som kan bänkas, spela oerhört lite eller vad som helst utan att någonsin gnälla så är han betydligt bekvämare att ha att göra med än någon som är butter och gnäller över lite speltid.
Handlar det då om en spelare som ligger på marginalen så tror jag 10 coacher av 10 tar den som alltid gör sitt jobb på träning, aldrig gnäller och som accepterar sin roll på planen till 100%.
Bad_Brett: Kan ju vara så pass enkelt också att dom spelarna du nämner inte har/hade rätt drivkraft. Jag menar, vill man inte på riktigt så är det också svårt att lyckas.
Har man rätt karraktär så borrar man ner huvudet och kör när motgångarna kommer.
qwertas:
Visst är det så, men jag har ändå svårt att tro att det är de enda förklaringarna. Jag bryr mig egentligen inte så mycket om rivigheten. Johan Nilsson var exempelvis rivig som få, men ändå hade jag alltid känslan att han inte skulle räcka till (och ändå är han en av de som har lyckats bäst).
Nu när jag tänker efter tror jag att din teori stämmer bra in på Adam Eriksson, som kämpade frenetiskt varje sekund han var inne på isen i en situation då övriga laget såg helt apatiska ut.
Men jag menar ändå att det är annorlunda med spelare som Hellström, Mattsson och Byström. Dessa spelare var inte vidare spektakulära, men gjorde ytterst få misstag. Min poäng är att jag tycker att det är märkligt att igen av dessa har blommat ut till att åtminstone hålla K-Fop- eller Björn Svensson-klass.
För övrigt: Hellström slutade alltså helt med ishockeyn... Hur kunde jag missa detta?
Bad_Brett: En rad faktorer men i mina ögon är man inte en skaplig elitseriespelare för att man håller någon enstaka match.
Både Adam Eriksson och Anton Byström kom in i laget vid perioder då laget som helhet inte gick speciellt bra.
Tror att det kan vara så att vi som läktarcoacher då lätt blir lurade, det kommer in en ny fräsch junior från de egna leden som med rivighet och intensitet visar ett helt annat go än de äldre ordinarie spelarna. Att man bedömmer denna junior på andra premisser än de ordinarie spelarna, man blir helt enkelt glad att det kommer in någon som ser ut att kämpa och därefter tycker/tror att spelaren är bättre än han egentligen är.
Sedan skall det ju tilläggas att vi som ser 60 minuter hockey per match, samt någon träning då och då inte har samma förutsättning att göra den helhetsbedömmning som tränare/ledare har. Hur är spelaren utanför hockeyn, i omklädningsrum, som medspelare, som lagkamrat etc.
Sedan är det ju ett väldigt stort steg mellan juniorhockey och seniorhockeyn, det får vi heler inte glömma bort.
McFire:
Jag förstår verkligen inte detta. Han måste ha problem med attityden, för spelmässigt sett har han verkligen inte gjort bort sig i Elitserien.
Det är ändå lite märkligt, för det är långt ifrån första gången detta händer:
- Mattias Hellström gjorde 10 poäng och var +7 som 19-åring. Nu spelar han i division 1.
- Joakim Mattsson och Adam Eriksson gjorde det båda jättebra när var 18-19 år gamla. Nu spelar de i division 1.
Framförallt Hellström och Mattsson ansågs vara riktigt stora talanger.
Det finns fler exempel, till exempel Johan Dahlberg som av många kallades för "Den nye Wernblom". Han spelar för övrigt också i division 1 nu.
Varför blir det såhär? Om de håller skaplig Elitserieklass när de är 19 år gamla, så borde de väl åtminstone kunna bli bra allsvenska spelare?
Berka:
Det var finalmatch 1 mot Linköping. MoDo blev nästintill förnedrade i den matchen och då var jag övertygad om att Linköping skulle ro hem guldet.
Berka:
Nej, det var under lockouten (precis som digitalbath i princip sade när han tog upp Salo). Tussilagon kom året efter. Då åkte vi på ännu mera storpisk mot just Färjestad, mycket på grund av att Krizan inte lyckades toppa formen. I en match torskade vi med 7-0 efter att Krizan tappat in skott från halva plan.
Berka:
Jag minns faktiskt detta som igår. Utan att tjuvkolla har jag för mig att det i tredje perioden och att MoDo vann matchen.
Redigerad kommentar
Nybbe: Tyvärr är jag medveten om det, men det enda jag kan göra är att själv i alla fall försöka hålla mig inom någon form av anständig gräns.
Ska jag vara ärlig så gillar jag Timrå. Jag håller på dem i alla matcher inte Modo spelar, men visst finns en extra rivalitet och jag vill aldrig någonsin förlora ett derby mot er.
J F K: Jag ,Du , Ni, Vi det vimlar av skit överallt ,titta på er sida och titta på vår och kanske allas sidor.. vad säger du ? oj oj vad konstiga saker det skrivs om allt och alla ,börjar en så fyller den andra på ..eller hur ?
Det kommer aldrig att finnas.. endast seriöst skrivna sidor hos oss eller hos er !
Vi och Ni är inte bätter än Dom .
Men fula påhopp som alkisar i Timrå och inavel i Ö-vik mm.mm. passar inte tycker jag inte i dessa sammanhang på en HS-sida .. det är för LÅGT man skall inte känna sig kränkt av någon .
Nybbe: Som ni har skriver du. Kan du referera till något "skitinlägg" jag skrivit på er sida? Förmodligen hittar du en mängd inlägg som alla är någorlunda korrekta och håller sig långt över den sandlåda du sitter i.
Låt Brynäsarna vara ensamma om den sysslan är du snäll.
Poffa: Kan du inte förklara det du gör , ska du ifrågasätta det...Du ..ingen kan få mig att känna mig mindervärdig utan mitt samtycke .
Ha en bra dag
J F K: Hmm, man kan inte skriva strukturerade inlägg på mobilen tydligen... Inte en måndagsmorgon i alla fall.
Kontentan av mitt inlägg är att om man som coach väljer mellan två spelare för en fjärdekedja så är det inte bara det indrottsliga som spelar en roll. Om det inte är en väsentlig skillnad spelmässigt så tror jag att i princip alla coacher föredrar en något lite sämre spelare om denne accepterar sin roll, alltid ger järnet på träningar och matcher, aldrig gnäller och väldigt gärna får peppa de andra som får spela mer.
Redigerad kommentar