Sputnik: HV är ett jäkla fuskbygge. En sån som Sanny har inte fattat det än, ofattbart. Tjatar om vilka toppspelare de har men ser inte det som var tydligt redan innan säsongen; laget är trubbigt och snedbyggt. Alltför många i nedförsbacke där glappet till de som är på väg upp (Andrae t.ex) är gigantiskt
Tom Topp: HV har värvat för mycket spelare och de har inte tiden att sätta grundspelet som det ser ut. Det är nackdelen med att värva för många spelare under säsongens gång.
luffaren: är det inte bättre att Löven går upp i eftertanke? Jag menar vi blir det attraktiva laget i Västernorrland och suger åt oss talangarna. Modo får bli farmarlaget åt oss. 🤔
Hur tänker man nu, fler skador kan komma, hur många fler tar man in nu, inför ett stundande slutspel? Eller lyfter man in juniorer när skador efter deadline dyker upp och man går inte för att gå lågt i slutspelet. 14 forwards ex Wedin hade jag nog helst sett efter sista feb 2023.
Spanarn: Alltså det är såklart inget ”sjuk valp stöt bort honom”-situation över Halloran. Han är garanterat en bra person. Jag ska försöka ge min tagning på detta:
Halloran tillhör den stora representation av amerikanska idrottare som värnar otroligt mycket om det personliga varumärket. Notera amerikanska här med, inte specifikt nordamerikanska. Där utgår man från sin egna progression, utifrån vad man redan identifierat som sina styrkor. Det är rätt indoktrinerat att man måste få spela sitt spel. Titta på Forrest Lasso i GIF, som enbart körde sitt race och samtidigt hade någon stor reklamkampanj för sig själv på sociala medier trots att laget gick skit. De är säkert livrädda för att behöva tumma på sina spetsegenskaper, i rädsla om att devalveras. Ingen värdering i detta, bara något jag tror.
Jämför med Rattie. Inte helt olik i spelstilen även om Rattie är mer komplett än Halloran men inte riktigt lika snabb. Rattie är kanadick, inte alls lika stor utsträckning individuellt fixerade. Finns ett mer kollektivt tänk i Kanada rent allmänt än i USA. Rattie kunde ge sig fan på saker, även om han inte var fulländad i defensiven. Han visade känslor, tog fighter, röt ifrån åt domare. Tex när Kötthuvudväinen i Luleå mosade Laleggia. Rattie släppte allt och spöade på honom: stå upp för laget. Har inte sett Halloran visa många känslor sen han kom hit. Knappt ett gruff. Återigen inget måste, men lite talande.
När sen Halloran känner att han får för mycket påbackning i det han inte vill ändra på i sitt spel, börjar motsträvigheterna, rädslan för att inte kunna bibehålla det man är bra på och det spel man tycker är roligast. När han sedermera är tvungen då Wedin skadas, kedjorna ändras och hans spetskompetens inte främjar laget nås kulmen och han visar på ”dålig disciplin”. Bänkas inom sinom tid då Timrås ledningen identifierat ett stort behov av passivt styrspel pga skador. Där och då rinner bägaren över och han känner det lönlöst att fortsätta i detta. Ingen har rätt att ta ifrån honom dessa känslor, men jag tolkar det som en otrolig jaget före laget-jargong. Till viss del kulturkrock kanske. Det kommer ett par såna här spelare varje säsong till SHL.
Detta behöver inte betyda att Halloran är en ”bebis” och allt som florerat på senaste. Det blir dock ohållbart med såna spelare i ett lag som så tydligt försöker sätta ett grundspel och sammansvetsa en grupp. Jag tror Timrås ledning med tallnäs-sonen Ante i kombo med storhetstidsKapanen är rätt allergisk mot denna inställning. Som många skrivit passar det säkert mycket bättre i HA som är lite mer vilda västern, och individuella färdigheter gör sig betydligt mer synliga och nyttiga.
Knass: Wall-E fick ju chansen med...Lander och EP mot Skellet. Såg väl inte helt lysande ut. Vilket iofs ingenting gjorde i den matchen från period två och framåt.
Men hoppas man förlänger med honom. Han har alla möjligheter att få en bra roll i en bättre 3e-line nästa sesse. Därifrån kan han utveckla sin offensiv. Gissar dock vilt att Nubben gärna lockar över honom till HV.
Spanarn: "Jag har haft bra lagkemi", fel i översättningen eller menar han att han är laget? Hursomhelst önskar jag honom lycka till, tror MoDo kan bli bra för alla inblandade.
Rödluvan: Med tanke på hur Bernhardt beskrivs så är man väl inte helt förvånad när Luleå brukar sätta försvarsspel i första, andra och tredje hand.
Positiva för Timrå är att de säger att Luleå nyligen tackat nej, då har inte Timrå nått färdigt med Bernhardt i allafall. Inget illa ment men med tanke på hur vårt lagbygge ser ut med max 3 backar in så ser jag inte att vi har råd att chansa med en spelare som Bernhardt, vi måste nog vara ett mer etablerat lag i så fall som har råd att misslyckas med enstaka värvningar.
Mod1n: Tycker dock det kan stirras lite för blind på den, tex alvarez förra året fick chans på chans i top kedjor, lyckades inte skapa mycket. Då anser jag att jaha ja men då vet man hans nivå och vad han räcker till ( 4e, vara jobbig och stå framför kassen i pp) Walle däremot verkar ha fått en stämpel att han tillhör de lägre kedjorna och jag hade gärna sätt han ihop med tex, dahlen hanzl. Första linen med pettersson, lander och hartman.
DenRöda: Om du läser mitt svar till olle så förstår du nog mitt resenomang, säger inte att jag hade satt nån på bänken. Men om vi skulle se svart o vitt på just dom två så skulle jag ta E.P alla dagar i veckan.
Det skulle vara roligt att få reda på vilka olikheter det var mellan TIK och Halloran på hur man ser på hockey och hur det ska spelas. Det verkar som om Halloran inte var nöjd med den roll han fick i laget.
Halloran "talar ut" i Övik Allehanda, kastar dock inte speciellt mycket skit på Timrå.
"Redan i lördags började ryktena ta fart om att Nick Halloran inte var nöjd med situationen i Timrå, när ST gick ut med uppgifter om att forwarden var på väg bort. Enligt ÖA var fyra SHL-klubbar intresserade av att knyta till sig den amerikanske forwarden, men då Timrå inte ville släppa honom till en konkurrent föll valet på Modo när de allsvenska erbjudandena kom på tal. – Det var den bästa möjligheten för mig. Modo är ett väldigt starkt lag i år och har en bra chans att vinna ligan, så det var en resa jag inte ville missa, säger Halloran och avslöjar att han kunde hamnat här redan för ett och ett halvt år sedan: – Jag var faktiskt nära att skriva på för Modo innan jag åkte över till Europa. Men det föll ut i sanden och jag hamnade i Finland i stället. Det är lite kul att cirkeln sluts nu. Forwarden lämnade Örebro för Timrå inför säsongen och inledde också starkt i sin nya klubb, men ju längre säsongen gått ju mindre har speltiden blivit. I de senaste två matcherna förpassades han till bänken och till slut kände han att situationen blev ohållbar. – Oturligt nog funkade det inte i Timrå, men det är så det är inom hockeyn i bland. Nu ser jag fram emot det här äventyret i stället, säger han. Vad var det som inte funkade i Timrå? – Vi såg lite olika på en rad aspekter om mitt spel. Där finns inte för mycket att säga om det egentligen, men vi tyckte olika och till slut var det bäst att gå skilda vägar. Det finns supportrar och experter som är kritiska till din karaktär. Hur skulle du beskriva dig själv? Forwarden lämnade Örebro för Timrå inför säsongen och inledde också starkt i sin nya klubb, men ju längre säsongen gått ju mindre har speltiden blivit. I de senaste två matcherna förpassades han till bänken och till slut kände han att situationen blev ohållbar. – Oturligt nog funkade det inte i Timrå, men det är så det är inom hockeyn i bland. Nu ser jag fram emot det här äventyret i stället, säger han. Vad var det som inte funkade i Timrå? – Vi såg lite olika på en rad aspekter om mitt spel. Där finns inte för mycket att säga om det egentligen, men vi tyckte olika och till slut var det bäst att gå skilda vägar. Det finns supportrar och experter som är kritiska till din karaktär. Hur skulle du beskriva dig själv? – Folk får säga vad de vill, men om du frågar mig så har jag väldigt bra karaktär. Jag har haft bra lagkemi och hög närvaro var jag än har varit och kommer att fortsätta med det även fortsättningsvis. Forwarden, som stått för strax över en halv poäng per match under sina 47 SHL-matcher, hoppas komma in och bli en ledande spelare för Modo. Han beskriver farten och skottet som sina största styrkor. – Jag vill använda min fart för att skapa möjligheter för min lagkamrater och mig själv. Jag har ett ganska rappt och bra skott och hoppas bli en producerande spelare i ett redan bra lag, säger han. Och I Modos omklädningsrum finns det redan ett välbekant ansikte sedan tidigare, backen Daniel Brickley. Halloran och Brickley spelade ihop under en kortare tid i LA Kings organisation för ett par år sedan. – Vi har pratat ganska mycket sedan detta kom på tal. Vi är väldigt bra vänner sedan ett par år tillbaka och det ska bli jättekul att ha honom i laget. Han hade absolut en del i att det blev Modo, säger han. Spelar du på fredag? – Ja, det är tanken."
· 
· 
