Timrå IK som förening har en 75-årig historia där föreningen Timrå IK föddes 1966. Tyvärr så har inte klubben lyckats med att förvalta historien kring klubbmärket till att göra det till ett klassiskt klubbmärke som tex DIF och AIK har gjort.
Man har fallit för myten, att med ett engelskt namn så säljer man mer souvernier.
- Men helt seriöst, alla som har sett en örn i kommunen dom senaste 20 åren räcker upp en hand. .................
- Och alla som har sett en tall i kommunen gör lika dant.
I ett sigill från 1600-talet beskriver man området som nu kallas Timrå i ett märke "logga" som består av sju stycken tallar.
Av en händelse så fanns det sju stycken av dessa ståtliga träd framför Timrå isstadion fram till dess att Sydkraft köpte namnet. Tärnhuvud ansåg väl då att dom sju stycken tallarna skymde sikten för "hans" varumärke och sågade ner några stycken av dom.
Det värsta i denna historia är att klubben helt verkar sakna känsla för hur man vårdar ett varumärke. Klubbmärket är inte ens representerat på matchdräkten och när man fyllde 75 år. Så firade man detta genom att ta fram en glaspuck med örndjävulen på och inte klubbmärket.
Den här omröstningen här ovanför ang. Timrås iglar eller tallbarrs varandet. Jag kan inte rösta där, varför? Jag har inte ens röstat på igeln eller tallen men ändå så verkar det som så. Konstigt? Myglas det med siffrorna månne?
Intressant frågeställning på omröstningen: ser gärna det gamla klassiska tillbaka eller bara Timrå o så det bästa av allt: "Örnen är en naturlig del av Timrå!"
Sparkling: Jag stöder Örnen. Jag tycker man måste se framåt och följa trenden i hockeyvärlden. Men jag har absolut inte något emot den gamla loggan, den är skitsnygg. Men jag är bara mer öppen mot förändringar. Det är farligt att fasta på ett spår.
Sparkling: Fast egentligen borde det vara skorststenar på loggan, eller någon fabrik då dessa kretsar runt Timrå. Eller varför inte en bild på WÖ-Kalle :)
Jontemyra: Ska man se framåt så är det ju retro som gäller. Massor med NHLlag har ju tagit fram vintage-tröjor. Alltså ska man gå tillbaka till rötterna. Tallrötterna alltså!
Timrå IK föddes 1966. Tyvärr så har inte klubben lyckats med
att förvalta historien kring klubbmärket till att göra det till ett
klassiskt klubbmärke som tex DIF och AIK har gjort.
Man har fallit för myten, att med ett engelskt namn så säljer man mer souvernier.
- Men helt seriöst, alla som har sett en örn i kommunen dom senaste 20 åren räcker upp en hand. .................
- Och alla som har sett en tall i kommunen gör lika dant.
I ett sigill från 1600-talet beskriver man området som nu kallas Timrå i ett märke "logga" som består av sju stycken tallar.
Av en händelse så fanns det sju stycken av dessa ståtliga träd framför Timrå isstadion fram till dess att Sydkraft köpte namnet. Tärnhuvud ansåg väl då att dom sju stycken tallarna skymde sikten för "hans" varumärke och sågade ner några stycken av dom.
Det värsta i denna historia är att klubben helt verkar sakna känsla för hur man vårdar ett varumärke. Klubbmärket är inte ens representerat på matchdräkten och när man fyllde 75 år. Så firade man detta genom att ta fram en glaspuck med örndjävulen på och inte klubbmärket.
Huvva ligen.