Timrå IK

El Aka Ali: Det finns som sagt en hel del roliga episoder när man är en sann Timråsupporter.
En historia handlar om den oförglömlige "Honken" Holmkvist i AIK.
Timrå ledde den Norra Allsvenska serien och AIK var 2:a. I en stort uppslagen intervju i Aftonbladet inför seriefinalen frågade reportern "Honken", dagen innan matchen, vilken det var som ledde den allsvenska skytteligan.
"Har ingen aning" svarade den självklare landslagsmålvakten. Han heter Ove Larsson i Timrå sade reportern. Men han vet du väl vem det är? fortsatte reportern. Har ingen aning svarade "Honken".
Snacka om tändvätska. När matchen väl kom igång fanns det bara ett lag på banan och det var Timrå. Ove Larsson spelade i samma kedja som "Bulla" och "Tåget". Både "Bulla" och "Tåget hade massor av målchanser men i stället för att skjuta mot mål passade de till Ove. Har för mig att TIK vann matchen med ca 7-3 och Ove Larsson gjorde 2 pytsar.
Efter matchen gjorde Aftonbladet en stor intervju med "Honken" igen. Den självklara frågan var; "vet du nu vilken Ove Larsson är"?

Jag har ett minne som liten pojke ifrån tiden när Mike Ford spelade i Frölunda.
Det var under SCA-cupen i Sundsvall när min far var Matchvärd åt just Frölunda. Vi serverade ett stort bord utanför omklädningsrummet med diverse drycker.Det var strax periodpaus. Håkan Pettersson i Timrå och Mike hamnade i slagsmål och bägge fick matchstraff. Mike kom rasande halvt springande mot omklädningsrummet och sparkade omkull bordet med drycker. Försvann in i omklädningsrummet där han sparkade (med skridskon) en spegel i småsmulor. Där stod jag som 8-åring lite lätt brun i brallan och bara gapade. Jag har hämtat mig från detta numera!;-)

-Gurra-: Ni kan tro att vi garvade järnet när vi fick höra att en utav de personer som ringde polisen angående detta var en medelålders SSK:are.

Ett roligt minne dök upp när jag satt och filosoferade över en kopp java.


Minns en match för X antal år sedan. Tror vi skulle möta SSK *osäker*... vi åkte i vilket fall söderut. Iaf så hade vi stannat till på en liten Mc´Donaldsrestaurang mitt ute i obygden. 3 herrar, varav en vår käre Mikael Willysson fick en liten idé som gick ut på att krypa ner i det ännu mindre icke vuxenanpassade bollhavet. Till er som inte var med på den resan och upplevde detta kan jag berätta att deras lilla bravad i bollborgen lockade till många högljudda garv både där och under resten av resan. Men det behövs knappast ett geni för att lista ut att utgången av en sådan aktion skulle leda till nått annat... Eller hur? ;-).

Efter en stunds garvande och visst plåtande bröts det lilla glädjeruset plötsligt när ett par herrar i blå uniformer dök upp. Någon hade (enligt senare information) larmat ordningsmakten om att det var bråk på restaurangen. Men när männen i blått kom in så möttes dom bara av ett hundratal glada och hungriga röd-vita supportrar.


Lustigt att ordningsmakten alltid har förmågan att dyka upp vid trevliga omständigheter :-)

Talangscouten: Jag har en grej som slår allihop med hästlängder. Vad jag menar är när Finn och i någon mån även Håkan slog Björklöven. Det måste ha varit ca 1970. När båda dessa herrar var i begynnelsen av sin framgångskarriär. Matchen i sig borde varit jämn med ett litet övertag för TIK i förhandsnacket. Nu blev det inte så på grund av att främst Finn fick sitta i skamvrån gång efter annan. Finn tacklade allt grönt som fanns på banan och satt av sina straff. I första perioden gjorde "Löven" 1-0, när Finn var utvisad. Men Finn hade satt sig i sådan respekt så att så fort han kom in på isen åkte Löven-killarna o ville byta. Det gick ju inte. Nästa period började som den första, men det var en helt anna femma som spelade mot Finn o Håkan. Efter ett par minuter var det samma sak med dom, de ville byta o inte spela mot Finn o Håkan. "Löven" gjorde 2-0 när Finn som vanligt satt i skamvrån och de tillresta gröna jublade i högan sky.
När tredje perioden började hade "Löven" ännu en gång vaskat om i laguppställningen så att det var en blandning från alla femmor som spelade mot Håkan o Finn. Vad hjälpte det? Finn for fram och tacklade allt. Följden blev att just ingen vågade vara i närheten av Finn o Håkan. Tik vann 3-e perioden med klara 3-0 och matchen med 3-2. Segersiffrorna hade kunnat vara större om skärpan framför mål varit en annan. Har för mig att det var Olle Åhman som satte de två första pyttsarna och matchens lirare Finn som satta segermålet.

Laken:

Det finns många sköna minnen om man börjar tänka tillbaka. Men några har ju etsat sig fast lite mera. Dom flesta är väl redan nämda. Men Västerås borta som du säger var en höjdare. Topp 3 helt klart. Där toppen var Nyköping hemma.

Sedan måste man ju nämna Starostenkos mål hemma mot Skellefteå. Kroppsfintar två spelare i mittzon kliver in innan för blålinjen o skickar i väg ett stenhårt handledskott som borrar sig in i Dick Anderssons högra kryss!

Rögle hemma inför fullsatt lada i playoff var ju också en GRYM upplevelse. I ordets dubbla bemärkelse.
Kommer ihåg att det var en enda Rögle supporter som var på plats. Som skrek . Röööögle, Rööögle efter slutsignalen. Kändes jävligt tungt just då. Men vilken match det var! Det var så mycket folk så att det var flera 100 som stod bakom sittplasterna för att kunna se bättre.

Leksand hemma i kvalserien då Timo Peltomaa kvitterade 19.57 var ju ganska hyfsat. Kommer ihåg att man ramlade ner 4-5 rader vid målet o kastades upp igen. Helt galet på läktaren. Laken stod längst upp men vid målet kunde han nästan nudda isen!

ST-hockey epoken var ju ingen höjdare, Man gick bara på ett fåtal matcher då. Men Lakens ( f.d?)kompis Fredrik Modin satt på bänken då. Ståplats var målat i rött o blått, jävlig hemskt när man tänker efter. Förövrigt kan nämnas att Modin har ätit pankakor hemma hos Laken...

RocknRolf2: Huuuh! Minns också Nyköping borta, och den där förbannade bussen. Vi var så segervissa allihop, och så blev det torsk efter att bl.a. "Dimman" vek ner sig.

El Maco: Glömmer aldrig Linköping borta. Du rapporterade och jag skrev in online. Det var ett sånt jäkla liv på er varje gång du ringde, och när Bosson gjort det avgörande målet ringde du upp och halvskrek med skrapig röst, typ: "JAG SÄGER BARA 19.57! 19.57!!" :-)

Själv minns jag givetvis matchen hemma mot Nyköping 99/00. Grät glädjetårar efter slutsignalen. Sundsvallsmatchen (2-1 hemma) sitter också kvar på näthinnan, liksom den jämna matchen mot Rögle i playoff 3 samma säsong. Vilket sanslöst röj det var på läktarna i dessa matcher! I den senare matchen ledde vi med 2-1 i slutet, när Jocke Nilsson fick ta emot en regelvidrig tackling i anfallszonen (som domaren missade), varpå Rögle kontrade och kvitterade. Sedan vann dom jävlarna i sudden! Inget jättekul slutresultat, men händelsen kändes stor då.

Första gången jag på allvar förstod att Elitserien var inom räckhåll.

Lite kuriosa om Bodenmatchen -97. Minns att Boden blixtinkallat Lars Hurtig för den matchen, men vad hjälpte det? Bodens tränare var förbannad efteråt för att Timråspelarna hade hånat Hurtig under matchen ;)

På den tiden hade vi förbenat svårt mot Björklöven av nån anledning. Känns avlägset idag. Ofta fick man gå med svansen mellan benen för kaxiga umebor.. Så jag kan ju ärligt säga att jag jublade lite när löven missade kvalserien för några månader sen. Rätt åt dem, skrattar bäst som skrattar sist.

Men visst, att gå på hårt mot Löven idag är väl lite som att håna Sundsvallsfansen. Dem är liksom bara FÖR distanserade för att det ens ska vara roligt...

Earnie: Dimman spelade inte i Timrå förrän 96/97.
El maco: Säsongen 96/97 var en skitsäsong när vi åkte ut mot Nyköping. Minns fortfarande hur förjävligt det kändes när vi stod där 60-70 sjukt besvikna TIK-fans i rosenlundshallen eller vad fan den hette. Inte blev det bättre av att bussen pajade under hemresan.

97/98 som du refererar till var däremot en riktigt kul säsong. Men inte var väl Timrå uträknade under hösten nångång? Vi var klart bättre än både Boden och Saik som konkurrerade om andraplatsen. Tyvärr blev det onödigt spännande eftersom Saik lyckades på nåt mirakel (Dick Andersson) vinna i Timrå med 2-1 efter total Timrådominans. Men vi slog Saik borta efter en fin insats att nyförvärvet Patrik Degerstedt.

Grums borta var grym, tror det stod typ 4-0 efter första.

Dream team: jag minns matchen när Saik-backen missade, men kommer bara inte ihåg vad han heter. Han hade nr 5, storväxt och hamnade bland annat i Hammers efter Saik.


...mitt bästa TIK-minne är lätt säsongen 99-00. Den säsongen hade allt. Säsongen 02-03 var också helt grym, fan vad vi kom igen då

En tråd i min smak. My favourite year var säsongen 96-97 när vi ääääntligen gick till allsvenskan och till och med nådde kvalserien. Då var vi en riktig klubb att ta på allvar även utanför Norrettan för första gången på länge. En skön serie matcher var sista omgångarna i grundserien när redan uträknade Timrå vann allt de kunde och avgjorde mot Boden hemma för att säkra den allsvenska platsen. Allsvenskan startade sedan i Grums med en jättekross inför hundratals sjungande TIK:are i en hall som tog ett par tusen personer. Andra bortamatchen var den berömda 19:57 segern mot Linköping i vårt första möte någonsin.

Det var lätt att ogilla LHC baserat på det första intrycket av vissa av döskallarna på hemmaläktaren och inget har gett mig anledning att ändra mit på den punkten. Det gör att jag rankar kvarten mot LHC väldigt högt också.

Moverare & Co: Oj oj oj, vilka problem en del människor har ;-).

"Han fick spö av honom, näe det var faktiskt den andre som fick stryk egentligen. Nämen var det inte han då ??"

Känns lite som en evighetsdisskussion faktiskt. Ungefär som den gamla godingen.. "hönan och ägget". Kan ni inte komma överrens istället om att det blev 1-1 i fajten Wiklund - Wallberg och gå vidare i ämnet.

Moverare: Tackar. Nu var du snabb, garanterat först! Resten av gratulanterna lär ansluta till våren, mars april nångång...

Ingen chans/risk att man någonsin får möjlighet att återgälda gratulationen dock.

Moverare: Gick den matchen i Gärde? Om den gick i Timrå så var jag på alla hemmamatcher, med betoning på alla, från 1987 fram till 2003. Nej förresten, jag missade en period mot HV 71 på hemmais 2000 eller 2001. Men det kvittade, för när jag kom till matchen så låg vi under med 1-4. Hur det gick till slut? Timrå vann, 6-5.

Dream Team: Förresten, var du ens på matchen?

Dream Team: Kul, men lova att detaljerat och sanningsenligt referera klippet här på HS sedan.
Du, jag ska dessutom passa på att lära dig lite god ölkultur.
Jag bjuder.
Det kan du behöva.

Moverare: Klart jag gör, du bjuder ju in till det! ;-)

mikenomad: Kort, men gott.
Det gäller att suga på de karameller som finns så länge det bara går.
Förresten, grattis till SM-guldet.

Ambroo: Hehe.. nej, den var mörkblå, men texten "Lejon" skrivet snett över bröstet. Inte så mycket som en revär på tröjan. Där hade man slagit på stort, minsann.. ;-)

Dream Team: Oavgjort?
Ha, ha, ha!
Jag ska hämta en kopia på MittNytt nu till veckan så ska du få se vems verklighet som stämmer.
Ha, ha, ha!
Till och med Wallberg erkände ju efteråt att han åkt på rejält med däng.
Ha, ha, ha!
Törs du se klippet med mig?

Moverare: Att Wiklund vann den fighten är ju inget annat än en myt. Han fick som bäst oavgjort.

Moverare: ....de goda minnenas kavalkad är väl rätt kort då det handlar om "ditt" lag..så man får väl gratulera då du kunde bidra med nåt här inne hos de stora grabbarna..

Konstigt att ingen tikare kommer ihåg den episoden.

När Wiklund spöade Wallberg och Wallberg efteråt sa:
- Hade jag vetat att jag skulle få matchstraff hade jag också kastat handskarna.
Som om det hade hjälpt!

Dream Team: Hehe vi passerade alltså 300 i den matchen? Fantastiskt!

Jepp, de var gröna och vita om jag inte minns fel?

ernie eagle: En underbar tråd detta! Gamla händelser som man glömt bort dyker helt plöstsligt upp. Det kan vara något som man själv kanske inte reagerade så mycket över då när det hände, men för en annan kanske det hela upplevdes som något storartat. Bidragen lär inte sluta här. Det finns en hel uppsjö med fina Timråminnen ute i stugorna, var så säker!

Jag fortsätter med en gång. Vad sägs om derbymatchen mot Sundsvall, i Gärdeladan, någon gång under den senare hälften av -80-talet, där Timrå vann med 9-4. Jag kommer speciellt ihåg ett mål som Magnus Billman gjorde. Han var ju inte stor till växten, den gode Magnus, men inte stoppade det honom. Han var ju en riktigt aktad målskytt där ett tag. Nåväl, det mål jag tänker på var ett friläge och Billman virkade i vilket fall runt med pucken på väg fram mot mål, så när han väl var framme så var Sundsvallskeppern så yr i mössan så det var väl i princip öppet mål!

Ytterligare en händelse utspelar sig i ladan i en match mot SAIK, i mitten av -90-talet, vill jag minnas. SAIK har power play, och trycker på för att kvittera Timrås ledning med ett mål. Trycket blir hårt och vi har svårt att freda oss. Helt plötsligt har en Skellefteback öppet mål, men istället för att pricka det tomma nätet sätter han pucken i stolpen! Därefter kunde vi avvärja oss och avgöra matchen i öppen kasse (??).

mikenomad: Bästa TIK-minne måste vara Toressons TV-plock mot Bodens IK hemma i Timrå Isstadion 94/95 (2-2) när Fredrik Öberg hade helt öppet mål. Tore var felplacerad vid den bortre stolpen. Öberg får en macka på bladet och har hela målburen vidöppen i säkert 5sek innan han smackar till. Tore reagerar blixtsnabbt, fläker ner sig på isen och lyckas på nåt egendomligt sätt i samma tiondelssekund få upp plockhandsken och gör en kalasräddning. Öberg bara ruskade på huvudet och åkte fram och klappade om Tore.
************************************************************
Eller Tjobbas Nänzéns slagskott i krysset från offensiva blå i 175km/h på Dicktatorn mot SAIK med fri sikt nån gång på 90-talet som betydde 2-1 till TIK.
*************************************************************
Sen har ni ju Dimmans fantastiska prestation i en match mot IF Team Kiruna 95/96 hemma i ladan (innan det tog namnet Miners) genom två zoner soloåker karln med en hundrakilos koloss hängandes i en klase över ryggen på sig. Med backhandsfattning trär han bokstavligt talat upp pucken i krysset på Tobias Lundström som bara stod och gapade och fattade knappt vad som hänt.
*************************************************************
Bosse Ahls råsop på Mattias Wiklund i Timrås 7-1 seger icke att förglömma.
*************************************************************

Crippes tennismål på bachand mellan sina egna ben på den dåvarande landslagskeepern Magnus Eriksson mot VIK Hockey i SCA-cupen.
*************************************************************

Ja herregud vad många oförglömliga ögonblick man fått som TIK-supporter.

Dream Team: Ja ja, nyktert och sansat, som vanligt...och väldigt sant dessutom! Självklart bleknar det om det visar sig att Jonte inte lever upp till de astronomiska förväntningar han lär få på sig om han signar. Överdrev väl kanske en aaning dårå...

mikenomad: Nej, där delar jag inte din uppfattning. Den resa man har gått igenom för att bli den supporter man är idag, medgångar och motgångar inräknade, känns så omfattande att det eventuella nyförvärvet som heter Jonathan Hedström nog vackert får stå åt sidan. Åtminstone till att det leder till något positivt, och som hamnar i klass med de minnen som vi har berört i den här tråden. Men det är min uppfattning. Självklart skulle det vara fantastiskt roligt, men det är som sagt inte värt så mycket i mina ögon än, utan att veta vad vi får, s.a.s.

Dream Team: Ok, sorry läste inte igenom inläggen nedan... ;-)

Dream Team: Men när (om?) det blir officiellt, då passar denna rubrik utmärkt. Då kommer det tamefan vara ett av de bästa TIK-minnena för mig iaf!

Laken: Nej, vi sa just det ;-)

Ingenting lär väl bli officiellt innan Anaheim är ute ur slutspelet?

Dream Team: Visst...det har nog jag också räknat ut. Alltså står champagnen kvar på kylning ännu ett tag. Fast det är klart, skriver t.o.m du som alltid förefaller så sansad med fötterna på jorden att det är klart, ja då vettefan...då känns det riktigt, riktigt bra...;-)

mikenomad: Lugn i bussen nu. Villkoret för det är ju att Anahiem har spelat klart. Underläge mot Edmonton med 0-3 i matcher, och den match fyra spelas i natt, svensk tid. Innan det kan vi glömma någon form av officiellt besked om vad som händer.

Knilson: Inget spelarförvärv är 100% klart förän det står på förstasidan på timraik.nu. Så snälla bespara oss din jobbiga Caps Lock inlägg.

Ambroo: De tunga åren var så tunga som de kan bli, men den perioden är en erfarenhet att ha gått igenom. Det är nog mycket tack vare det som man har lärt sig att inte ta ut nåt i förväg. Det var väl här man formades som supporter. Hur illa det än gick så masade man sig ändå iväg till ladan för att se matcherna. Det kvittade om motståndet hette Bergnäste och lockade 69 betalande åskådare, eller om vi bjöds på storfrämmande i form av Björklöven då det med lite tur kunde vara 2 500 pers. i hallen. De riktiga derbyna mot Sundsvall lockade ju alltid folk. Toppsiffran från -80-talet, innan sammanslagningen, ligger på 3876,  från säsongen 187/88.

1990/91 spelades matchen mot Lejonen. Minns du hur deras matchtröjor såg ut? Publiken vallfärdade verkligen till matcherna på den tiden. 342 tappra, men lyckliga åskådare gästade den matchen. Vi hade ett för den tiden fantastiskt publiksnitt på 1 056 åskådare den säsongen. Ja, det var alltså ett lyft vi talar om här, då lag som Björklöven och Skellefteå var "nya" i serien och drog folk. "Derbymatcherna" mot Tunadal då? Nja, knappt 2 000 hemma och knappt 1 000 i Gärde. Det är minnen som lever kvar, men som man helst inte upplever igen.....

Knilson: Låter helt underbart men man vågar inte jubla innan det står på hemsidan.Och när det gör det då faanimig ska här firas utav bara helvete och det spelar ingen roll vilken veckodag det är! årets roligaste dag.

Ambroo: Här lutas inte tillbaka, andas ut el. dyl. förrns ett pressmeddelande på hemsidan offentliggjorts! Därmed inte sagt att jag misstror alla dessa rykten fullständigt...Förhoppningsvis stämmer de ju.

Ambroo: Har ett fantastiskt minne som jag hämtar från nämnda storhetstid: När Rolle Westin snurrar upp två Lövenbackar vid sargen genom att peta pucken mellan sina egna ben och vända på en femöring...Lövenlirarna på läktaren och Rolle fritt fram mot mål...tror målet han gjorde betydde 2-1 till TIK vilket de också vann med vill jag minnas...

mikenomad:
vänta får du se...Jonte kommer att stanna här
i tre år sägs det, garanterat det bästa kontrakt en Timråspelare någonsin haft.

mikenomad: Luta dig tillbaka och njut...sanningen är närmare än du tror!

Dream Team: Vackert! Hmm, känner att jag också måste bidra med något...

Nån som minns TIK-Lejonström i gamla ladan? Matchen slutade 18-1 och Anders Vikberg gjorde 6 mål inför 256 hysteriska(?) fans... Det måste väl ha varit kring 90 nån gång.

Det är minnen det, de tyngsta åren:-)

Knilson: Ehhh...."ganska så säkert" och "andas ut" i samma inlägg rörandes Jontes vara eller inte vara i Timrås färger kommande sässe harmonerar inget vidare i mina öron.

Ursäkta om jag ställer mig något schkeptisk till dessa uppgifter...

kungsbacka:
FICK PRECIS ETT MESS! SOM ÄR GANSKA SÅ SÄKERT FRÅN EN SOM KÄNNER NUBBEN UTAN OCH INNNA!!
JONTE ÄR KLAR!!!!!!!!
NU KAN NI ANDAS UT OCH DETTA ÄR INGET JÄVLA BULLSHIT,
VI FÅR DEN VASSASTE FEMMAN DENNA SÄSONG, GATTIS TIMRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!!

Ambroo:Ber så mycket om ursäkt visst var det kosken som avgjorde vet inte var jag fick rajamäki ifrån jag kollade nyss på videon gunno passade.Men skoj var det när det snackas för mycket fröl. på puben brukar jag nämna den lördagen då brukar det bli tyst på dom.

Ambroo: Det var precis som du säger ett riktigt bra minne, och för oss som var där på plats var det en underbar känsla när Kalle avgjorde.

Ambroo: Klart det var Kalle som avgjorde, och det hela såg ut [url=www.aftonbladet.se/sport/0303/23/SPORT-23s66timrjjja_368.jpg]såhär.[/url]

(Funkar inte länken i inlägget så finns den även med här nedanför)

kungsbacka: Det var Kalle K som avgjorde... Annars var det ett helt ok minne:-)

65selander: Vad sägs om semifinalen mot frölunda 2003.Jag går till lokalpuben här i kungsbacka c:a 3mil från göteborg när jag kommer in där så vägrar dom att släppa ut mig i sin övertygelse att fröl.ska spela skiten ur timrå när jag går på muggen så vaktar man utanför nu ska man mobba mig men på ett hjärtligt sätt som hockeyfans gör.Tänk er vilken känsla sedan när rajamäki avgör efter 2min i sudden 99% frölundafans blir ganska tysta 1timrå fan dansar på borden och bjuder laget runt på öl.Detta kommer jag aldrig att glömma.