Hemmaspelet man vill se är till stora delar tillbaka, men föga förvånande blev inte alla spelare världsstjärnor - corsoeffekten till trots. Man gnuggar på bra, vinner många närkamper, men har fortfarande dålig organisation i egen zon när Skellet får fast pucken i långa anfall.
Men, men. Jag är jävligt nöjd så här långt. Rom byggdes inte på en dag. Med sedvanlig effektivitet hade det stått 3 eller 4-2 nu. Låt oss hoppas på proppen ur i tredje. En riktig kämpaseger vore precis rätt psykologisk belöning en sån här kväll.
Stridhsyxa: Det är inte många sportchefer som inte gör det när situationen kräver det. Sen gäller det ju att få till en bra träff och det blev det verkligen med LaLeggia-skiftet, även om vi blev av med klubbens främsta poängback genom ... | Läs mer