Hahl Bundy: skit som fan, kan fortfarande inte förstå att min största kärlek i livet håller på att lämna mig. Känns som igår när vi spelade Semi och kvartar, när vi hade Manderville, Krykov, Z:a, Modin etc etc, kmr ihåg när vi spela mot DIF i knockout säsongen.
Min kärlek håller på att lämna mig. Vill inte förstå det och kan inte förstå det, jag förnekar fortfarande det faktum att vi ska spela KS 2012, fyfan vad hemsk och sjukt.
Vad FAN hände med våran klubb, klubben som hade en av de bästa klackarna i ES, klubben som siktade på final och klubben som gav MoDo en sjuhelvetes resa i kvarten 2007...Min klubb är påväg utför, jag saknar den redan, får ingen glädje utav den och jag börjar tappa glädjen för hockey överhuvudtaget, JVM lät mig känna mig som ny för några timmar men nu är jag här igen...Timrå IK varför :(
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
