Timrå IK

Tror att gårdagens seger var kukviktig i allmänhet, och för Jonte i synnerhet. Han - och övriga laget - förtjänade kritik efter premiären, och han - och laget - svarade upp på bästa sätt.
Nyckeln för Jonte är att hitta sätt att bli mer delaktig i spelet. Att han är extremt spelskicklig, teknisk och en bra avslutare är givet, men: han har brister i förmågan att få ut max av det. Han försvinner ur matcherna långa stunder, och får "nöja sig" med att förvalta dom lägen som uppstår.
Största orsaken: spelet utan puck. En annan orsak: lite för bra spelsinne i förhållande till sina medspelare. Det känns som att han ganska ofta ser embryot till ett kanonläge, håller i pucken för att invänta att medspelare tar rätt position, men tvingas inse att det bara nästan blev så och får avbryta passningen eller lägga en svårare chanspuck.

Igår var han betydligt aktivare. Andra målet var Jonte anno 2018. Perfekt avvägning, målmedvetenhet och rätt användning av sin hela kroppsstyrka för att vika in sådär förbi backen. Huggandet innan sista målet också vackert och, vågar jag påstå, en frukt av framförallt ovanstående insats. Han agerade med större självförtroende, tog mer plats, visade vägen offensivt. Så jävla mäktigt och vackert att se.

Hoppas verkligen att han kan fortsätta på det spåret. Utvecklar han spelet utan puck (och inser att dom flesta inte tänker hockey på samma geninivå som han själv och därför går på fler egna avslut) kan han få ut ännu mer av sin skicklighet och maximera sin impact-level.