Glad att jag sket i att skriva fler inlägg, och att grabbarna körde lite samma tänk. Fokus på spelet, inte känslorna. Helt sjuk match.
Håller med tidigare inlägg, bilden på Lundmark och Lander efter Lunds mål, där har vi vår nya banner. En spelare som genuint fäller tårar över glädjen att måla och kämpa för sitt lag är något den här ligan knappt har överhuvudtaget längre. Vilken jävla sköning. <3
Att Lander efter sitt donerade mål i första kom in i P2 och började riva isär hela Färjestad och dunka in mål, bisarrt. Älskar skiten.
Dahlén, vi kommer sakna dig så att det gör ont, på riktigt. Den mannen är Timrå. För varje gång jag någonsin varit korkad nog att i heta känslor kritisera honom - Förlåt, jag visste inte bättre.
Den här matchen var som att depressionen lyfte, alla såg varandra le och skratta och man fann varandra, spelet kom av sig självt helt naturligt och vi började lita på varandra igen, och helt plötsligt kunde vi KROSSA färjestad på det här sättet.
Så grymt jobbat 😀