Det blir mer och mer uppenbart att TIKs öde inte alls beror på de stackars spelarna. De gör säkert så gott de kan. Det är TIK-ledningen som sedan lång tid agerat minst sagt amatörmässigt.
De planerade?? värvningarna har till övervägande del inneburit mediokra spelare som tycks ha blivit över och som senare visar sig vara rena floppar. Med en slapp låt-gå-mentalitet och under parollen ’går det så går det’ så hamnar ledningen ständigt i akuta situationer med panikvärvningar av dyra föredettingar som inte heller tillför laget speciellt mycket.
TIK-ledningen har ju under alla sina år i Div 1, Allsvenskan, Playoff, od haft varenda tänkbar värvning som i ett eget skyltfönster. Unga, hungriga, talangfulla spelare har ju visat upp sig rakt framför båsdörren! Varför norpar MoDo t ex Peter Högarth, varför tar Färjestad Ulf Söderström, när lika gärna TIK för flera år sedan kunnat vara först i en rejäl och genomtänkt satsning, dessutom förmodligen mycket billigare än många av dagens akutvärvningar. Det borde alltså ha varit synnerligen enkelt för TIK-ledningen att i god tid kunnat AGERA istället för som i dagens läge bara PARERA.
Sedan kan man ju fundera på varför många gamla TIK-stjärnor väljer andra svenska klubbar istället för att återvända till Timrå. Varför agerar Mats Näslund i Malmö, varför finns Kjell Dahlin i FBK, Inge Hammarström och Tommy Sjödin i Brynäs, osv osv. Varför kan inte ledningen locka hem sina f d stjärnor för att stötta klubben? Se bara på Färjestad som har ett helt koppel gamla NHL-stjärnor runt sitt lag. Gissa om detta ger stadga och självförtroende åt laget. Och påfyllningen sker från farmarklubbar runt hela Värmland (Bofors, Forshaga, Karlskoga, mfl). Alla spelare går eller återvänder självklart och troget till FBK.
Men i Timrå frodas bytänkandet med varken farmarklubbar eller återvändande stjärnspelare. Och en ledning och styrelse som verkar tafatt och vilsen. Att springa omkring i svarta kostymer och ’glassa’ i ishallen, det är tydligen dit som ambitionsnivån har sträckt sig för många.
Vi tycker om dig jättemycket, men ibland går topplocket och det skrivs massa tok. Oftast menar vi det kanske inte, men ibland har vi kanske också lite rätt.
De gör säkert så gott de kan.
Det är TIK-ledningen som sedan lång tid agerat minst sagt amatörmässigt.
De planerade?? värvningarna har till övervägande del inneburit mediokra spelare som tycks ha blivit över och som senare visar sig vara rena floppar.
Med en slapp låt-gå-mentalitet och under parollen ’går det så går det’ så hamnar ledningen ständigt i akuta situationer med panikvärvningar av dyra föredettingar som inte heller tillför laget speciellt mycket.
TIK-ledningen har ju under alla sina år i Div 1, Allsvenskan, Playoff, od haft varenda tänkbar värvning som i ett eget skyltfönster. Unga, hungriga, talangfulla spelare har ju visat upp sig rakt framför båsdörren!
Varför norpar MoDo t ex Peter Högarth, varför tar Färjestad Ulf Söderström, när lika gärna TIK för flera år sedan kunnat vara först i en rejäl och genomtänkt satsning, dessutom förmodligen mycket billigare än många av dagens akutvärvningar.
Det borde alltså ha varit synnerligen enkelt för TIK-ledningen att i god tid kunnat AGERA istället för som i dagens läge bara PARERA.
Sedan kan man ju fundera på varför många gamla TIK-stjärnor väljer andra svenska klubbar istället för att återvända till Timrå. Varför agerar Mats Näslund i Malmö, varför finns Kjell Dahlin i FBK, Inge Hammarström och Tommy Sjödin i Brynäs, osv osv. Varför kan inte ledningen locka hem sina f d stjärnor för att stötta klubben?
Se bara på Färjestad som har ett helt koppel gamla NHL-stjärnor runt sitt lag. Gissa om detta ger stadga och självförtroende åt laget. Och påfyllningen sker från farmarklubbar runt hela Värmland (Bofors, Forshaga, Karlskoga, mfl). Alla spelare går eller återvänder självklart och troget till FBK.
Men i Timrå frodas bytänkandet med varken farmarklubbar eller återvändande stjärnspelare. Och en ledning och styrelse som verkar tafatt och vilsen.
Att springa omkring i svarta kostymer och ’glassa’ i ishallen, det är tydligen dit som ambitionsnivån har sträckt sig för många.
Tyvärr, och på återseende om 18 år.