Mats Edström: hahahaha...det var så lite så...Vad gör man inte för grannsämjan:)...Men du såg lite moloken ut tycker jag eller var det kanske så gripande med vår vackra sång i bussen så det så du blundade o njöt;)
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
