Timrå IK

Ångest. Ångest. Ångest. Och lite svammel: Har avböjt att åka upp idag, på grund av sjukdom och det värsta är att jag verkligen känner att jag måste vara på plats. Å andra sidan, tror jag att jag i alla slutspel har sett den sista matchen, som vi ändå alltid förlorat. Taskigt dilemma? Ja. Min myra säger att hon hellre skickar upp mig ensam, för varje gång hon stannat hemma och jag åkt så har det blivit seger. Det talar för att jag ska åka, för myran åker inte.

Fast nu är ju jag inte som sådan, att jag måste följa vissa ritualer vid vinst eller förlust. Jag använder inte samma strumpor vid nästa match om de skulle vinna, och jag tvättar absolut inte mitt hår minst två gånger inför matchen om de förlorat den tidigare. Absolut inte. Den här matchen, måste upplevas på plats, spelar det då någon roll att man har legat med 39 graders feber i 3 ½ dag?

Nej. Nej. Nej. Men idag är den första dagen år 2007 som vi blir överkörda, mosade och totalt förnedrade av packet från nolaskogs. Det är inget man vill, skitmodo kan hoppa från HK-bron. Fast, det är inte laget modo jag hatar. Det är deras omogna, arroganta, alkoholiserade parkbänksoliserade fans jag hatar. FY FAN!

Ångest de luxe. Nu måste jag ringa min terapeut..

Kvällens tips: 22-0.