Timrå IK

El Maco: Ja, jag hade ju själva hockeyspelandet som grabb och tonåring att tacka för det intresse som skapades. Dock så var väl detta inte precis av det brinnande slaget riktigt än då man som 10-åring gick och såg när hemmalaget fick spö av Björklöven med 0-10 i Timrå Isstadion säsongen 1981/82.
Det var som du säger, först när man lev lite äldre och när man hade vuxit ifrån sin gamla Zündapp KS50 på allvar som det riktigt fanns utrymme för något annat. Från Jocke Nilsson-året och framåt missades det inte många hemmamatcher, nej. De var alla gånger lätträknade.
Från 1995/96 när vi återtog namnet Timrå IK och fram t.o.m säsongen 2002/03 så missade jag nog endast en period av hockey hemma i ladan, när jag tänker efter. Det var en match mot HV 71 säsongen 2000/01 där vi förlorade den första perioden med 0-4 (den period som jag missade, p.g.a jobbplanering), men som vi ändå lyckades vända och vinna, med 6-5. Hmm.. vändingar mot HV på hemmais känns visst igen..

Ja, jag är svag för detaljer, jag vet, men brinner man för något på samma vis som för Timrå IK så blir engagemanget på det här planet.
Åldersnoja, vem får inte det? Vi får väl se hur länge man klarar av att hålla sig ifrån att flytta hemöver igen...