Ja, som delaktig i laget för drakbåtstävlingen så bör jag väl avlägga en liten rapport kanske.
Om jag ska prata i bilder (utan att för den skull ha några att visa upp) så är det mest blöta sådana som dyker upp i minnet. I två tävlingar av två möjliga där risken fanns att någon (eller några) drattade i den helt och håller genomrena Selångersån...(?) så var det exakt detta som skedde.
Första tävlingen gick ut på att en deltagare skulle dra över resterande delgatare på en gummiring från ena sidan till den andra. Här var det en av A-lagsspelarna som i sin iver att få tag i ringen istället agerade knubbsäl. Då inga av våra konkurrenter bidrog med någon liknande "piece of art" så var jumboplatsen gjuten.
Andra tävlingsgrenen var då kanot- och kajakpaddling. I lite mer rejäla åkdon som kanadensare, men även i bra mycket lurigare havskajaker och en bra mycket mindre kajak som var ännu mer ostadig. Här tog undertecknad relativt klanderfritt kajaken i mål, och vid målgång så gratulerade jag min medtävlare från Giffarna till segern och både han och jag verkade mer än nöjda att ha kommit i mål utan att ha vält farkosten. Skönt, tänkte man, relativt torrskoddd som man var, nu är det väl inga fler grenar den här kvällen där risken finns att man tvingas bada. Nej, det var det ju inte, men den som valde att ropa hej redan då glömde snabbt bort att ett viktigt moment återstod; att ta sig ur kajaken.
Ja, som ni säkert kan förstå så blev det förstås ett fridyk även för egen del. Men jag hade dock min överman. Actionleif, ramlade du i en eller två gånger, sa du? ;-) Nu bör sägas, till hans försvar, att den flytfarkosten inte riktigt höll måttet. Ja, inte hans mått iaf. Trots detta så var vi inte sist tidsmässigt i det här momentet. Märkligt nog, säger jag, men så var det.
Den näst sista (för vår del skulle det komma att bli den sista) grenen för kvällen var kast med bandyboll i sama badringar som vi halkat runt med tidigare under kvällen. Sundsvall Dragons lyckades förvånande nog som enda lag (!) att få i en boll i ringen. Sedan räknades tiden för hur lång tid det hade tagit för alla deltagare att kasta iväg bollarna. Där plockade vi några fler poäng, men detta räckte tyvärr inte för att vi skulle få delta i drakbåtstävlingen. Istället avrundades kvällen där nere med en bit god mat och dryck.
Så som sista lag den här gången får vi alltså kvala oss in till tävlingen nästa år vilket nog bara är bra, eftersom de som nu deltar då får tillfälle att träna på tävlingsmomenten under både kval och huvudtävling.
På tal om Jonathan Hedström så såg hans handled alla gånger ut att kunna lyfta en bägare med öl. Vilken handled han nu har ont i känner jag visserligen inte till, men det torde väl vara en parentes. I övrigt skymtade jag Sanny Lindstöm, Robban Carlsson, Anton Strålman (nybliven och stolt pappa, grattis Anton!), Peter Regin. De som deltog i laget var Robin Jonsson, Fredrik Hynning, Anton Axelsson och Erik Andersson (?).
Om jag ska prata i bilder (utan att för den skull ha några att visa upp) så är det mest blöta sådana som dyker upp i minnet. I två tävlingar av två möjliga där risken fanns att någon (eller några) drattade i den helt och håller genomrena Selångersån...(?) så var det exakt detta som skedde.
Första tävlingen gick ut på att en deltagare skulle dra över resterande delgatare på en gummiring från ena sidan till den andra. Här var det en av A-lagsspelarna som i sin iver att få tag i ringen istället agerade knubbsäl. Då inga av våra konkurrenter bidrog med någon liknande "piece of art" så var jumboplatsen gjuten.
Andra tävlingsgrenen var då kanot- och kajakpaddling. I lite mer rejäla åkdon som kanadensare, men även i bra mycket lurigare havskajaker och en bra mycket mindre kajak som var ännu mer ostadig. Här tog undertecknad relativt klanderfritt kajaken i mål, och vid målgång så gratulerade jag min medtävlare från Giffarna till segern och både han och jag verkade mer än nöjda att ha kommit i mål utan att ha vält farkosten.
Skönt, tänkte man, relativt torrskoddd som man var, nu är det väl inga fler grenar den här kvällen där risken finns att man tvingas bada. Nej, det var det ju inte, men den som valde att ropa hej redan då glömde snabbt bort att ett viktigt moment återstod; att ta sig ur kajaken.
Ja, som ni säkert kan förstå så blev det förstås ett fridyk även för egen del. Men jag hade dock min överman. Actionleif, ramlade du i en eller två gånger, sa du? ;-) Nu bör sägas, till hans försvar, att den flytfarkosten inte riktigt höll måttet. Ja, inte hans mått iaf. Trots detta så var vi inte sist tidsmässigt i det här momentet. Märkligt nog, säger jag, men så var det.
Den näst sista (för vår del skulle det komma att bli den sista) grenen för kvällen var kast med bandyboll i sama badringar som vi halkat runt med tidigare under kvällen. Sundsvall Dragons lyckades förvånande nog som enda lag (!) att få i en boll i ringen. Sedan räknades tiden för hur lång tid det hade tagit för alla deltagare att kasta iväg bollarna. Där plockade vi några fler poäng, men detta räckte tyvärr inte för att vi skulle få delta i drakbåtstävlingen. Istället avrundades kvällen där nere med en bit god mat och dryck.
Så som sista lag den här gången får vi alltså kvala oss in till tävlingen nästa år vilket nog bara är bra, eftersom de som nu deltar då får tillfälle att träna på tävlingsmomenten under både kval och huvudtävling.
På tal om Jonathan Hedström så såg hans handled alla gånger ut att kunna lyfta en bägare med öl. Vilken handled han nu har ont i känner jag visserligen inte till, men det torde väl vara en parentes. I övrigt skymtade jag Sanny Lindstöm, Robban Carlsson, Anton Strålman (nybliven och stolt pappa, grattis Anton!), Peter Regin. De som deltog i laget var Robin Jonsson, Fredrik Hynning, Anton Axelsson och Erik Andersson (?).