Att tänka på innan du skriver inlägg:
- Vänligen notera och respektera Hockeysnacks regler.
- Moderatorerna kommer att vara extra uppmärksamma på regelbrott som personangrepp, olämpligt språkbruk (t.ex könsord) och hot.
- Personangrepp gäller inte bara andra forumanvändare utan även spelare, ledare, domare etc.
- Om en skribent skriver ett inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att få en varning.
- Om en skribent skriver flera inlägg som bryter mot reglerna kommer denne att bli avstängd från att skriva i Brynäsboken under en viss tidsperiod.
- Om en avstängd användare återkommer under nytt användarnamn kommer det resultera i en permanent avstängning av det nya kontot.
- Om en skribent skriver fler än 5 inlägg under samma dag kan denne stängas av för spam om inläggsmönstret är av spamkaraktär.
- Moderatorerna ger alltid skribenterna chansen att editera inlägg i 5 minuter.
· 
Mer specifikt, varför kan vi aldrig sätta ett bra grundspel? Varför blir laget så ängsligt i så många situationer?
Som jag ser det så har det alla en gemensam nämnare och den är:
Vi har aldrig låtit tränare, ledare och lag få reda ut problemen, lära sig, växa och bli starkare. Istället har vi år efter år när laget inte presterar som vi förväntat oss sparkat tränare och/eller andra ledare för att på så vis låta någon annan reda upp skiten.
Det har gjort att spelarna dels får en uppfattning att det är någon annans fel, dels tror jag det leder till en ängslan att ”nu ryker tränarna” så fort det går emot. Men framför allt, vi får aldrig in i kulturen att vi lär oss av motgångar och blir starkare. En stark kultur byggs ju i regel av hur man hanterar motgångar. Det har det här laget aldrig fått lära sig det. Vi har lärt oss, vi ger någon annan ansvaret så löser det sig.
Det ligger också djupt i supporterkulturen där många egentligen inte håller på något annat än klubbmärket. Inte på spelare, ledare eller andra representanter för klubben. ”Lösningen” ligger alltid i att få nya spelare och/eller ledare. I klubbar med stark supporterkultur så håller man förstås även på sina spelare och ledare men i denna klubb så finns det t o m ”supportrar” som hånar spelare efter att de gjort misstag.
Mycket av allt detta, tror jag, kommer av att vi aldrig gjort upp med det faktum att vi var en storklubb men att vi nu är en klubb som har stora problem. Vår förväntan borde sättas i nivå med var vi befinner oss som klubb. En klubb med kass ekonomi, rätt bra ungdomsverksamhet och en halvdan spelartrupp. Vilka mål sätter vi då? Hur ska vi nå dem? Hur ska vi göra för att bli bättre nästa år och året efter det. Sen gäller det att visa tålamod och mod. Modet att våga tro på det man bestämt.
För oss supportrar innebär det att stötta spelare och tränare i de perioder av motgångar som alla lag alltid kommer att gå igenom. Inte ständigt ropa efter att någon annan ska lösa problemen.
Kan laget bättre än de visat hittills? Ja för fan!
Kan vi supportrar stötta laget bättre? Ja för fan!
Är det Oskarshamn som vi ska slå idag? Ja för fan!