"Leaving lepidoptra – please don't touch the display, little boy. Oh, how cute! Moving to the next aisle, we have arachnida..." www.youtube.com/watch?v=JVHUyDxmi_Q
Et tu Brute: Jag kanske var lite för sträng mot dem där - du länkade ju oxå till ännu en rockis i dina 3 till 1, men jag sitter just nu och trycker Dreamboat Annie, Little Queen och Dog & Butterfly till mitt hjärta nu - och i den värld där jag bor finns inget annat elakt än Barracuda.
Vicken jävla vacker och lycklig låt, förrexten - Dog and Butterfly (länkad). När Heart spelar de här låtarna är de som allra allra bäst.
Et tu Brute: Heart är spännande såtillvida, att de lyckades göra en hårdrockslåt under sin långa karriär, och klassifierades därvid som just 'hårdrocksband'.
(Länkad är Alice in Chains + en rednex-donna som covrar just den låten)
Et tu Brute: Brudrockband från 70-talet har vi fått se. Även från 90-talet och nutid med grymma Donnas. Och vi har ju sett "våra egna" Sahara Hotnights tidigare i tråden.
Dags för 80-talet och nej jag menar inte lite popmesiga Bangles. Utan riktig 80-talsrock med spandex och stora frisyrer.
Salle: Han, synth-"hopparen" i Koto-videon var väldigt lik Steven Seagal. Man undrar om herr Seagal har hämtat en del inspiration vad gäller rörelsemönster hos denne überrörliga musiker.
Jag tror att de slet ut sig i förtid p.g.a. alla autografer de skrev. När jag skrev brev till dem fick jag ett vykort tillbaka som innehöll en halvlång hälsning och allas autografer. Oh yeah.
Har lagt märke till att HS-editorn har en förkärlek till att addera ett mellanslag här och där, varför jag inte lämnar någon garanti på att dessa rättelser kommer se bra ut denna gång heller.
PS - Selander - imorrn tror jag att vi har samma arbetsgivare.
65selander: Tycker det ser korrekt ut, men jag har märkt att ibland så bryter den rad om den blir för lång och då får jag samma problem som du om jag inte ställer muspekaren efter [url= och ser till så att allt är på samma rad.
Et tu Brute: Då har du mycket gott att upptäcka framför dig. Första plattan och de två senaste är helt underbara. Där emellan är det bara att njuta av högklassig sydstatsrock med influenser från både Motown och brittisk 70-tals hårdrock. Kan varmt rekomendera Dubbel cd/DVD liven Deepest end också. Med gästbasister av världsklass.
Detta är klassiska Midnight oil från storhetstiden på 80-talet.
Lägg märke till när australiens bästa trummis, Rob Hirst, tar över under livespelningen- då om inte annars, märks storheten och vilket driv bandet hade.
Et tu Brute: Var tvungen att kolla i vinylbacken. Jodå, där finns 2 LP med den gode Rory: "Deuce" och "Blueprint". Ack ljuva (tidiga) sjuttital: Brynäs regerade på isen (fast mer än idag...) Robban Brobergs "Pling Plong Show" på TV på lördagkväll. Vart har livet tagit vägen?
Vilka tider. Marley var väl huvudnumret? Hells Angels fanns inte. Men varenda jävel från Bullshits MC var där för att kolla in Costello. Tror att det var på lördagen. Det var en jävla massa slagsmål i tälten den dagen.
www.youtube.com/watch?v=RBNbxW0c-as
www.youtube.com/watch?v=ZdIlRCQ99t0
www.youtube.com/watch?v=z9OGfBGOCpk