Café

Nån som vet om dom visar Det-Dal i morgon på NASN?
Hittar ingen info,

knaskamilla: Sopkvast, kanske?

Per HApps:

nasn.com/content/nasn/portal.nsf/systemcontent/tvschedule?open&dateadjust=2&

Per HApps: Både NASN och Canal Plus Sport verkar sända den. Kolla på tvmatchen.se.

Poffa:

Tack för erbjudandet, men jag har städat klart nu.

Poffa:
danke

Per HApps: Fick en fråga på vetgirig idag där man frågade "Ungefär vilken diameter har ett normalstort öga?" Svarsalternativen var 5st och gick från 2.0-3.2.
Oj så litet tänkte jag och drog till med det största alternativet. Men det var FEL! Rätt svar var nämligen 2.5cm.

Blev lite pissed och felanmälde för så litet kan inte ögat vara. Hittade dock inte nån bra uppgift/länk som kunde verifiera mitt tyckande så jag vänder mig därför hit.

Salle:

Jag kanske är korkad, men hur mäter man diameter på ett öga? Ögon kan ju ha massor av olika former, liksom.

knaskamilla: Skjutmått?

Ögat är ju lite ovalt men inte ens på den kortaste diametern kan ögat bara vara 2.5 cm. Jag har sett 2st ögonproteser bla, ett i ett ölglas :-) och dom var större än en pingpongboll och dom var 38 millimeter när man lirade i ynglingaåren (nu 40).

Salle:

Okej, man ska alltså plocka ut ögat och mäta det?

knaskamilla:
Man kan göra så... Men det är inte rätt. :-)
alt
Kids - Dont try this at home.

Salle:

Men jag tänkte att man liksom skulle mäta ögat som det ser ut utifrån, och då är det ju inte lätt att ta ut en diameter.

Salle: Stod det någonstans att det handlade om ett mänskligt öga?

Salle: Här är du några referenser.

Wayne Gresky: Det stod inte nåt annat och ämnet var sånt att man borde menat människoögat.

Men där ser man. Att man kan så dålig ögonmått.... HAHAHA

Salle:
Jag plockade nyss ut mitt öga och mätte det  , diametern var var 25 mm och höjden var 30mm .

Alisandali: Då har du bra koll på ditt ögonmått. :-)

Salle: Nu har jag det , faktiskt första gången jag mäter det på 25 år .

Alisandali:

Äntligen fick jag svart på vitt att du är en enögd supporter. BRA :)

Salle:
För någon månad sedan hörde jag ett radioinlägg som handlade om två svenska ögonforskare som fått åka till Down Under för att vara med i dissekeringen av en jättebläckfisks öga, 'that was claimed to be the largest eye globe in the world'.

Bara linsen var stor som en apelsin, och ögongloben var (om jag inte missminner mig) en bra bit bortom en fotbolls storlek.

Metal Guru:
Bättre länk. Ögat beräknades vara 30cm på ett levande djur (ungefär en femmans fotboll).

Den svenske forskaren som intervjuades var helt lyrisk.

Finns det någon som är expert på fakturor från Vattenfall?

Jag sitter nämligen här med fyra fakturor från det företaget, varav två är kreditfakturor. De två fakturor som jag ska betala är på 363 respektive 124 kronor.

De två kreditfakturorna är på 406 respektive 65 kronor. Nu skulle ju jag vilja att Vattenfall kvittar fakturorna mot varandra och att jag får betala mellanskillnaden. Men det går minsann inte. Det är samma företag och samma avdelning som skickat alla fakturor. Men systemet klarar inte av det.

Men, det finns ett sätt att komma runt detta. Om jag ger blanka faan i att betala de två fakturorna så kommer man använda pengarna som finns på kreditfakturorna för att betala de två fakturorna. Mellanskillnaden kommer jag få en påminnelse på där man tar ut ränta. Något som kommer kosta mig totalt dryga två kronor i straffränta.

Om jag betalar fakturorna som tänkt kommer jag få hämta ut pengarna från kreditfakturorna på Posten. Något som kommer kosta 35 kronor i avgift.


Någon som känner sig hugad att förklara hur faan företaget tänker?

Poffa: Som man bäddar får man ligga, eller var det. Som man raggar får man ligga.

Bokföringsmässigt går det inte att göra det som är logiskt och självklart.
Därav ditt bekymmer.

Jag skulle defenetivt ta straffräntan. Det finns ingen post (Kassaservice), därför skall man inte sponsra dom heller.

Varför är navelludd alltid blågrått, oavsett vilken färg det är på kläderna man haft på sig?

87bth01:
Navelluddens färg tenderar alltid att närma sig hudens skimmer.
Kikar du på Göran Perssons Samlade Regeringsludd är det grisskärt, diktatorn Pol Pot's mördarludd hade en lyster av beige blekgult, medan Louis Armstrongs Solid Gold Brass-ludd var mörk-svart.

Ditt var blågrått, sade du..?

Metal Guru: Mitt e oxå blågrått...

Metal Guru:
Så det är tappad hud som samlas i naveln? Äääk!

87bth01:
Kolla en gång till så ser du att navelludden är blå och vit , som på en äkta Leksing .

87bth01:

Det är den väl inte all, har jag en gul tshirt så blir navelludden gul. Givetvis inte lika gul som tröjan men fortfarande gul.

scim:
Vem fan bär gula t-shirts? :P

87bth01:
Tjejen till höger, till exempel.

Jag upptäckte mitt flagranta misstag så jag blev bara tvungen att svara mig själv...

scim:
Men allvarligt talat. Idag har jag haft en rödvit t-shirt och navelludden är fortfarande blågrå. Är det kanske så att navelludden är en blandning av tappad hud och tyg?

87bth01:

Du får helt enkelt duscha mer frekvent ;)

Men snälla 87bth01:
Läste du inte min förklaring. Du har blågrå navelludd för att din hud är blågrå, som på en otvättad Leksing!

Metal Guru:
Haha. Vad har du själv för färg?

87bth01:
Jag har knoppnavel, så jag har inte ditt problem.

Metal Guru:
Smart!

Experterna för gärna svara på frågan hur det kan komma sig att så många envisas med att se på ESC, när de ändå vet med sig att de en bit in i röstningen kommer börja såga tävlingen jämns med fotknölarna, beroende på att röstningen inte går som man vill.

Metal Guru: Att se tävlingsbidragen är lite som att vaska guld. Man har så extremt låga förväntningar att man blir förvånad om något faktiskt går att lyssna på. Det hela blir en social aktivitet, där man kan diskutera bidragen med sin omgivning. Därför kollar man. Som tävling är det ju ett skämt, och det har det alltid varit mer eller mindre. En tillräckligt fantastisk låt i sammanhanget kan dock alltid vinna.

Wayne Gresky:
Jag håller med Carl Bildt, tycker kvaliteten i år var högre än de senaste åren. Det var emellertid trist att smörigaste låten vann.

Sitter på Arlanda och har bestämt mig för att studera människors beteende lite. Jag valde den intressanta frågeställningen "Varför stå 20 minuter i kö, för en plats som redan är bestämd?"

Folk har nämligen fått för sig att det är smart att ställa sig i kön till ombordstigningen ungefär 20-30 minuter innan det är dags för boarding. Själv brukar jag sitta lugnt och skratta åt det hela, då jag vet att jag redan har en plats reserverad för mig.

Jag kan förstå beteendet på de flighter där det är "free seating", alltså att man får sitta där man vill. Men på SAS flighter till t ex Göteborg så tycker vana resenärer det är vettigt att stå 30 minuter i kö, istället för att sitta ner och ta det lugnt.

Kan någon förklara detta beteende så vore jag tacksam.

Poffa: Flockmentaliteten. Det räcker med att ett par resenärer är lite osäkra på hur det går till och går fram till disken för att många andra skall hänga på.

Men jag har sett samma sak och förundrats hur vana (affärs-)resenärer "går på" detta trick.

Poffa:

Det är mycket som är konstigt vad gäller folk och flyg. Som t.ex. varför folk inte kan följa instruktioner av typen "alla från rad 14 och bakåt ombeds ta den bakre ingången till planet".

Salle: Folk är dumma i huvudet, det är den enda teorin jag lyckats komma på hittills. Själv brukar jag gå in sist. Då brukar även de flesta redan ha hittat sin plats och fått upp sitt handbagage så man slipper köa i planet.

Wayne Gresky:

En annan sak som vore bra är om alla som har fönsterplats går före alla som har gångplats.

Salle: Om Sigrid, som åker flyg för andra gången på 10 år, gör så så köper jag det där med flockmentaliteten. Men att guldkortsresenärer gör samma sak kan inte bero på detta.

Det roliga i det hela är ju att det oftast är dessa vana resenärer som börjar det hela med att stå i kö. Tittar man så ser man sälla, för att inte säga aldrig, Sigrid där framme utan snarare en kostymklädd medelålders man med portfölj och ett stressat utseende.

Oftast sitter dessa på gång-plats också, vilket gör att de får resa sig när de som ska sitta innanför kommer ombord. De gillar heller inte att det sitter en yngre kille i jeans och företagets piké mitt bland dem. Man är som en katt bland hermelinerna. Jag roas av det och jag tycker det är som småroligt att driva med dem.

Poffa:
men va fan - är ni inga tävlingsmänniskor???

knaskamilla: En aktuell artikel på området.

Lägg ner.

Det här är en känslig fråga som säkert flera har råkat ut för.

Inom företaget ingår det rätt ofta att personal ska åka ut i Sverige och driftsätta anläggningar som vi tillverkat. Och trots att jag är en av de senast anställda (4½ år sedan) så har jag blivit en av två "rutinerade" driftsättare, trots att det inte är min huvudsysselsättning.

Och det beror mycket på att jag fått bra utbildning av den andra rutinerade kollegan. En kollega som slår mig på fingrarna på varenda punkt när det gäller driftsättning och som jag ringer till om jag stöter på problem.

I samband med mina senaste driftsättningar hade jag med mig en annan kollega som var med för att se och lära. Och med 12 år i branschen som provare i vårt provrum så hade jag höga förhoppningar att han skulle ta in detta snabbt och kunna avlasta oss två som är ute mycket.

Tyvärr blev jag besviken och känner att han inte klarar att åka på driftsättningar ensam. Han själv tror dock att han skulle klara det hela och han räknar med att till hösten få göra sin egen första ensamma driftsättning.

Hur fasen säger man då detta och krossar hans självförtroende? Hade personen varit i min ålder och inte så erfaren i övrigt hade jag nog sagt det rätt ut. Men att gå och säga detta till någon som åldersmässigt kan vara min farsa och som jobbat i branschen långt mer än dubbelt så länge som mig känns besvärligt.

Det kommer heller inte ses med blida ögon bland vissa andra här på jobbet. På verkstaden och provningen, finns det ingen som varit anställd här mindre än 14 år. Och nu ska en snorunge som jag berätta för en av deras kollegor att han inte duger till.

Att låta chefen ta det hela är ju naturligtvis ett alternativ, men man behöver ju inte vara raketforskare för att inse att det är undertecknad som i grund och botten "tagit beslutet".

Hur skulle ni vilja få beskedet? Inte inför andra är naturligtvis gyllene regel nummer ett. Men sedan?

Hjälp mig, snälla!