Luleå HF

Blister Brigade: Känns som att det inte spelar någon roll i viken form Luleå är i eller hur bra än spelar (eller dåligt för den delen) så förlorar vi alltid mot vår nemesis Brynäs (oavsett vilken form de är i eller hur bra eller dåligt de spelar).
Under min livstid kan jag lova att Luleå aldrig kommer att ta igen för de snöpliga förluster vi har mot detta Gäfliga lag :-)

Känns hopplöst, började redan 1988 i sista omgången. Seger i Gavlerinken för LHF och slutspelsplatsen hade varit i hamn. Med sju sekunder kvar kvitterar Lars Ivarsson och LHF missar slutspel. LHF ställs mot Brynäs året efter i kvartsfinal, trots hemmaplansfördel torskar LHF i avgörande matchen då Willy Lindström trotsar den biologiska klockan.
Finalen 1993 Brynäs vänder 0-2 i matcher och tar guldet. LHF viker visserligen ned sig i match fyra men oturen grinar laget i ansiktet i den femte avgörande som Brynäs vinner knappt mot ett klart bättre Luleå
Semifinalen 1995 var värst av allt. Ett LHF med guldglans tar en övertygande 2-0 ledning i matcher och Brynäs vänder återigen med tre raka suddensegrar. LHF klart bättre laget. 1999 en tät semifinalserie och Brynäs vinner avgörande matchen i sudden. En Lulebördig person vid namn Custemo som inte gjort ett mål på hela säsongen kliver fram och avgör.
Och så matchen igår. Sent avgörande naturligtvis. Det är något som är emot Luleå mot Brynäs. Alltid förlust och det diaboliska sättet förlusterna kommer på. De har domare och micromarginaler med sig hela tiden. Har inte upplevt något liknande i sportens värld.