Luleå HF

M.Lemiux: Jag håller med. Vi fortsätter leda SHL, utan att riktigt förstå varför. När laget fungerat och spelarna gjort sitt yttersta känns det som att vi nästan alltid kör över motståndarna.

Men ganska ofta har vi inte kunnat omsätta de överlägena i mål. Mot lag som Pölsan med extremt uppoffrande försvar har det nästan inte ens känts som vi varit nära att måla; i andra fall har det mer hängt på att de av våra spelare som fått chanserna inte kunnat utnyttja dem.

Men så har vi också perioder i matcher där vi blivit stillastående och där det i stället varit motståndarna som sköljt över oss. Visserligen har vi ett starkt försvar och det är inte lätt att måla på oss. Men när det blir som stora delar av matchen igår tycks vi bara slå sarg ut och vänta på nästa attack och håller det på så tillräckligt mycket ska det mycket flyt för att vi ska stå emot.

Så den övergripande frågan kokar ned till följande: Är det så - som man skenbart tror - att när Luleå ger järnet orkar ingen stå emot och vi tar över spelet och matcherna? I så fall kan det ju peka på att när vi är beredda och orkar köra så matcherna igenom blir vi vinnare. Om vi orkar?

Eller är det i stället så att motståndarna vet vad de kan vänta sig av Luleå och är därför inställda på att ta det lugnt någon period eller två för att sedan ta matchen när vi lekt rommen av oss och blir stillastående? Om detta gäller tror jag att vi får räkna med att motståndarna knappast kommer att komma till matcher med sådan inställning när det blir slutspel utan då kommer de att ge allt matcherna igenom. Och då kan det komma att bli mycket, mycket svårare för oss; då kanske det blir mer "stå stilla passiva-Luleå" än "alla kör aktiva-Luleå". Risk för att det kan ske och då blir det tufft.

Jag tänker att säsongen påminner en hel del om Bulans sista säsong med Pölsan och väl i slutspel var det laget beredda och hade ork att köra stenhårt matcherna igenom och blev otroligt svåra att besegra. Mitt hopp är att det är vad vi kan vänta oss eller i alla fall hoppas på.

När det gäller de 5-8 minuter mot Apan och mot Pölsan då de satte tre snabba mål på oss eftersom vi hamnade i allmän hönsgård och alla tappade precis allt i chocken över att något gick oss emot (varpå vi torskade två matcher som vi för övrigt dominerade stort) känns det som en pyskologi som nog Bulan kan tvätta bort inför slutspelet. sådant ska inte behöva hända då.

Jag håller med dig. Det har varit en del konstigheter senaste månaden drygt framför allt bestående av att Luleå - som annars åkt sönder motståndarna - blivit stillastående när målen inte ramlat in och bara blivit defensiva. Men jag tror och hoppas att det mer berott på att Bulan haft is i magen och inte pressar spelarna att vara slut mentalt inför slutspelet utan att han i stället vevar upp ambitioner och insatser framöver.

Med det sagt är det förstås som alltid jäkligt viktigt att få en bra resa genom slutspelet. Och det är en jäkla skillnad att få möta svåra motståndare hela tiden jämfört med att få motståndare som blir enklare och som passar en. T ex tror jag inte att vi vill möta Pölsan eller Malmö. Övriga tar jag gärna och helst av allt vill jag möta Apan för aporna tror jag att vi kör över.

Men att positionera sig under de avslutande 25% av serien som spelas under en intensiv månad med tre matcher i veckan - i denna jämna serie - ja, det blir otroligt spännande för i stort sett alla inblandade lag.

Tio dagar på oss att samla oss inför den sista fjärdedelen av SHL. Känns fint att ändå göra det från plats ett :-)

(Inom parentes sagt. För några veckor sedan drog jag en spontant önskan att eftersom det är sannolikt att Limpan Omark kommer hem nästa år vore det väl kul om han kom redan nu innan deadline 15 februari. Detta efter att snabbt tänkt att det går så illa för Salavat i år att de nog missar slutspelet. Men eftersom man okollar KHL såpass hade jag inte undersökt tillräckligt noga och när jag nu gjort det inser jag förstås att naturligtvis kommer Salavat att spela åtminstone åttondelsfinaler för gagarin Cup och kanske nå längre ändå. Så förhoppningen om Limpan till Luleå redan till våren var slarvigt lyft av mig. Sorry!)

Sven.Savage:
Har ni kollat in semers program hockeylabbet, meD Oldeen/Cambro plus Tomas J i 8 första avsnitten, sen är supermålisen efter det. I nåt av de programmen analyseras vad ni gör bra men det togs även upp lite förbättringspotential. Cambro gillar jag att lyssna på, torr statistik men verkar kunnig. Om jag inte minns fel var ni väldigt bra på att ta er ur egen zon snabbt. Men minns i övrigt inte så mkt men man får säkert reda på varför ni leder serien där ;)

Sven.Savage: Be inte om ursäkt för Limpan-resonemanget, det fattade väl alla att det var rätt osannolikt. Bra att du ändå tänker fritt. 😀
Sen slutspelet, jag tror att första omgången blir svårast, som vanligt. Hemmaplansfördel är ändå viktig. Möter gärna t.ex Linköping eller SKAIK. Det vore nåt att skicka dom till gärdsgården!
Absolut inte BIF - det trollet har vi så många gamla sura minnen från att hjärtinfarkten skulle komma.
Skadefritt blir centralt för hur det går.

Söker man underhållning kan man leta bland diskussionerna som förs mellan Apsupportrar.

Ja, jag syftar naturligtvis inte till apsidan på snacket som numera fokuseras på poesi, vilket per definition innebär inlägg, av tvenne monstrum, som av nivån att döma är "författade" under sådan berusningsgrad att det är imponerande att vederbörande ens träffat några tangenter.

Nej, ingen vettig apsupportrar bryr sig om poesisidan men det finns andra platser. den diskussion som nu förs där handlar om vilket som är den uslaste spelarköpet någonsin. Och när det handlar om Apan finns det förstås massor av kandidater. Primadonnan Aaltonen? Meningslöse Olimb? Mannekängen i målet? Superspelaren Ryan Vesce? Kanonskytten Mustonen? Häradsbetäckare Holloway? Handleden Sörensen?

Ja, det är många om budet.

Men för närvarande håller de flesta på Näsans supervärvning av Jensen - superstjärnan som skulle lyfta OS-linan till internationell toppklass - men var totalt osynlig två matcher innan han skaffade sig sex matchers semester genom ett fult överfall som bara psykbrytet lindström brukar komma undan med.

Apan håller verkligen på att kollapsa. Inte bara laget men nu faller ju hela organisationen samman. Högste ordföranden - mannen bakom värdegrunnnnnnnden - lämnar. CryBert sparkas. Ingen tror väl på allvar att meningslöse mummelklockare får vara kvar. Och vad ska de göra med nödlösningen Dalton, som visat sig inte hålla för modern hockey, men har ett år ytterligare på kontrakt? Som högste ansvarig för hockeyn och kommande köpfester sätts Lill-Nisses farsa - som iofs verkar vara en juste typ men som bara har erfarenhet av pojkhockey på amatörnivå; hur ska han kunna hantera allt ansvar och alla problem? Och publiken sviker totalt.

En förening i sådan gungning, ja rentav sammanbrott, och klart som fan att laget trots försök av Möller att få med sig spelarna i januari, kommer att kollapsa och snabbt ta semester. Det förstår ju alla att en trupp som innehåller en massa av de namn som konkurrerar om sämsta Apköpet någonsin, en sådant trupp kan inte hålla en hel vårsäsong.

Det blir som sagt synnerligen intressant att se bokslutet i juni. Slår Apan förlustrekord igen?