Luleå HF

115803 inlägg · 887 ämnen

Inlägg #1984160

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
Märkligt att inget lag försökt att värva Johan Harju
Kommentera

Svarskommentarer

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
hanzon: Jo, Harju har ju inte presenterats av någon ny klubb och håller med om att det är konstigt.

Rönnbergsrogern basade ju över Omark-Harju massor av år först i junislagen och sedan i seniorlaget men kom aldrig på att sätta de båda i samma lina. Men en dag skadade en finsk center i Luleå knäet och med kort varsel fick Harju-Omark köra samma lina tillsammans med Snygg-Mats Lavander (snygg-epitet givet av lagkamraterna med hänvisning till att Mats tillbringade längre tid framför spegeln i omklädningsrummet än övriga spelare tillsammans).

Och redan första matchen passade Omark fr Harju för flera mål, och Rogern kunde inte splittra dem och de fortsätta ösa in poäng match efter match. Omark la skickligare pass än nåhon annan och Harju behövde mer eller mindre bara vara med i närheten av mål så fick han puck mot en oförberedd målvakt och prickskjuta kan han ju, så det blev massor av mål.

The Övertorneå Connection drog över till KHL och lirade en säsong för Moskva och båda fick tio miljoner i årslön.

Ungefär där fick Harju en uppfattning av sig själv som hockeyspelare och den uppfattningen har det varit otroligt svårt för honom att bli av med och likaledes svårt för honom att träna och utvecklas i annan riktning.

Körde ett tag i NHL och AHL men det blev ingen succé och han kom tillbaka hem. Men till ett Luleå där Rönken/Bulan tagit över och deras ord gällde. Frö Harju var det en chock: skulle han hjälpa till i defensiven? Skulle han behöva tacklas? Skulle han forechecka och backchecka?

Nej, det blev bara pannkaka av hans spel och till slut försvann han till Pölsan där det gick bättre eftersom han tilläts mer renodlat satsa energin på att slå till offensivt och panga in puck.

Sedan skulle han till KHL när Jokerit kom in och firma Omark-Harju sattes ihop igen. Men Harju var för ensidig och kunde inte leverera i det spel som nu gällde och till slut ställdes han utanför laget.

Då tog Osten hem honom och han fick ett mångårigt kontrakt och - ja, just det, hade 170 000 i månaden. Det fungerade inte jättebra, kan man säga. Ibland starka matcher, ibland snygga mål och t o m blev han lagkapten ett tag, mest eftersom landslags-janne Sandström vägrade av typ samma skäl som Salming vägrade bli kapare i Toronto.

Men så fick vi hem Bulan som huvudtränare och då blev det tuffare för Johan Harju. Det förstod han själv också och faktum är att nu på senare år har han verkligen försökt. Han har jobbat defensivt, han har t o m tacklats och han har tagit tuffa uppgiften centralt framför motståndarmål och så vidare. Men det är svårt att börja med sådant först nu, långt in i karriären.

Hade han inte fått för sig att det räckte med att ha ett bra skott och räkna med att medspelarna skulle servera honom i bra lägen kunde han använt senaste >10 åren till att jobba på att utveckla sin hockey och då hade han med all säkerhet kunnat vara en riktig klippa idag, en offensiv härförare och i den positionen säkert en av seriens allra bästa.

Men att börja jobba på det så sent i karriären är inte lätt, efter alltför många bortslösade år. I den modernare Bulanhockeyn har Harju fått många chanser i de första linorna men succén har i stort uteblivit. Under senaste säsongerna blev det allt mer tredje och fjärde linor och mer brunkande uppgifter. Tycker att han helt klart försökt göra sitt bästa men det har inte speciellt lyckats.

Och när han då tankat 170 000 bagare i månaden, men det varit tydligt att hos oss var varje junis som knackade på A-laget med 1/5 av den lönen minst lika bra och vanligen bättre...

Tufft beslut för Skuggan, Bulan och de andra att ge Harju silkessnöret. Tufft, men nödvändigt.

Frågan är vad Harju nu ska ta? Har han fått erbjudanden? Det är jag säker på, men att han tackat nej. och varför?

Har han bedömt att det är det är på för låg nivå eller till för låg lön för att han ännu ska vara beredd att ta det? Eller är det hos Apan där jag tror att det finns ett antal spelare med Luleåhjärta - typ helt klart Omark, troligen också Harju - som aldrig kan tänka sig att spela, hur mycket betalt de än får?

Jag tycker att Harju skulle kunna erbjudas och acceptera en rimligare lön - vilket nog måste vara högst hälften av vad han tidigare haft - och detta på en allsvensk nivå där han - även om han inte riktigt kan bidra tillräckligt i nuvarande typ av SHL-hockey - borde kunna fungera och bidra.

Något måste han ju göra, eller lägga av.

Så Burkölen, MooDoo eller Timrå vore kul tycker jag.

Eller väntar han in att kanske få något SHL-förslag ändå, eller kanske KHL eller Schweiz? För att få bättre betalt och/eller för att få chans där det räcker med att kunna skjuta bra?

Vem vet? Men oväntat att det dröjt så länge.

Han har ju förklarat att han köper att han inte fick förlängt av Luleå men att han är lite besviken och tycker att det kuna ha skötts snyggare. Dvs dagen efter semifinalförlusten mot Frölunda i våras informerade Skuggan honom och samtidigt publicerade Luleå Hockey detta på officiella hemsidan.

Klart att om Luleå några månader i förväg informerat Harju om vartåt det lutade hade han kunnat låta sig agent mer i skymundan komma ut och kolla av marknaden och det hade givit honom bättre möjligheter.

Men jag vet inte. Skuggan menar ju att de inte bestämde sig förrän väldigt sent medan de tankade hem våra nya finnar och så vidare.

Samtidigt har vi minnet av det år som Luleå med Rönkenhockeyn vann Elitserien överlägset, men föll i kvarten mot Riktiga AIK sedan Johan Harju och Simon Hjalmarsson - som båda hade hemliga kontrakt klara för nästa säsong med Pölsan respektive Pungen - bidragit med inte ett j-a skit under kvartsfinalsmatcherna. Kan det ha påverkat? Det tror jag inte, visserligen, men lite karma är det.
Kommentera

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
Lagens matchdräkter för säsongen 2019-2010 av SHL har presenterats.

Att utrusta spelarna med passande dräkter är förstås av stor betydelse för den allmänna upplevelsen av hockey och dessutom för att marknadsföra laget och klubben.

Vi har ju sett eländiga dräkter genom åren, t ex när någon dotter till ordföranden i MooDoo hittat på en tröja som stackars Magnus Wernblom fick posera i med en avföring på bröstet, eller när Ulfven följde Fröding och köpte sin hockey för pengar med följd att de i flera år spelade i den för hockey näst mest förbjudna färgen lila (bara rosa är värre), för att inte tala om alla dessa klotterplank där massor av fula reklamlappar klistrats på utan färg och kompisition så att man inte sett vilken klubb det gällt utan laget spelat med fem anslagstavlor.

OK, en viktig uppgift att ranka och vi går utan vidare snack direkt på rödbetan:

1. Luleå Hockey
Perfekt. Troligen världens vackraste matchdräkt utan en enda miss som drar ned omdömet utan i stället plus på allt möjligt - den snyggaste klubbsymbolen, en färgkomposition som är helt perfekt dessutom med de enda riktiga sportbilsfärgerna svart och rött med stråk av gult och vitt som ytterligare förstärker de vackra färgerna, och dessutom är det klubbsymbolens färger som på perfekt sätt och andel återkommer i matchdräkten. Slutligen med icke störande reklaminslag dessutom med sådana perfekta norrbottniska som Stål-SSAB, gruv-LKAB. Burgar-MAX och Luleå nycklar.

Helt fantastiskt vacker matchdräkt och vill hylla inte bara klubben utan än mer supportrarna som satte effektivt stopp för de vidriga försöken att t o m ersätta den gamla SM-björnen med en ny "marknadsmässig" sälbjörn och krävde att klubben återvände hem till stålmannen. Top notch.

2. Pölsan
En dräkt som kommunen sponsrat så attd en närtan saknar reklam måste man hylla, och sedan att den domineras av svart är starkt. Men allvarligt talat - de gul-röda ränderna här och var är inte snygga och de "klassiska pölsaaxlarna" brukar hyllas men för bövelen: de är ju skitfula. Och sorry, men klubbmärket är inte snyggt alls, folk utanför pölsan måste undra om det är något sorts simmärke för småbarn, typ grodan eller baddaren? Trots alla dessa negativa inslag - som skulle sänkt Pölsan till någonstans i mitten får den komma upp på andra platsen pga att den rensat reklam plus eftersom Djurgårn dabbat sig.

3. Djurgårn
Egentligen en i grunden fin dräkt där t o m klubbmärket - som ser ut att vara komponerat på dagis av några barn som bildat "Daghemmets Irriterande Flickor" accepteras eftersom de kört med det i mer än ett sekel. Bra grundfärg och sådant, hyggligt komponerat - Men hur fan kom det på att utan att ens få betalt för det häng på en röd blöja under tröjan? Hade de haft vett att hålla den delen av tröjan i den mörka basfärgen skulle de utmanat Pölsan, även om den plåklistrade reklam är lite irriterande framträdande.

4-6. HV, Läjkers, Trottoarkanten.
Dräkter som inte är speciellt lyckade men som ändå lyckas nå topp sex eftersom de arbetat med att inte sabotera byxbenen mer än nödvändigt - de HAR påklistrad reklam men på en botten som följer dräkten och därför har skadan minimerats. Lite svårt att ranka dessa tre inbördes men jag skulle nog sätta HV som 4 eftersom de - trots att de har en ful j-a klubbsymbol att leva med - lyckats låta matchdräkten någorlunda följa symbolens färger. Trottoarkantens matchdräkt har ofta av s k självutnämnda experter hyllats men jag tycker att att en vit dräkt m,ed stjärna är och förblir klassisk IFK och sparkboll och efterapningar gillar vi inte alls. Dessutom har de nu petat in gula ränder här och var helt omotiverat. Och så slutningen Läjkers, som har en nästan omöjlig uppgift sedan de hittat på en klubbsymbol i den för hockey icke acceptabla färgen orange. Läjkrarna har dock reducerat marknadsinslaget på tidiga läjkerströjor där de spelade som anslagstavlor och det ska de ha beröm för.

7-9. Röglet, Oskars. Malmö. Ja, nu handlar det om grader av helvete. Här har vi tre lag som spelar med extremt j-a fula vita jättelappar på byxorna i dräkter, som utan dessa verkligen skulle platsat bland topp sex, men som när allt är klart fått den idiotiska idén att förstöra allt genom att klistra på dessa förbannat fula vita jättelappar. Röglets upplägg är sammantaget ändå så starkt att jag sätter den som 7, trots att de har den hockey-onaturliga ljusgröna färgen att levamed. Därefter skulle jag vilja ta Malmö på fina färger men anser att de för evigt saboterats av ett klubbmärke i form av en röd hök som är vit och dessutom ful. Så reklamtavlan Oskars får plats 8 eftersom de haft den goda smaken att åtminstone dölja an del av reklamen genom att köra den i vitt på grundfärgen blå.

10-13. Pungen, Öret,
Ja, nu handlar det om lag som i stället för lag 7-9 med vita jättelappar satt Länsförsäkringar på byxorna och denna Länsförsäkringars fula logotyp har irriterat hockeyn så länge att man kan bara äcklas av den. När det gäller Pungens dräkt har den ändå rätt grundfärger och placeras som 10. Sätter därefter Öret som 11 eftersom LF-logotypen irriterar minst på den svarta bakgrunden, medan både Ulfven och Frölunda lagt den på grönt med följd att det skär sig så att varje icke blind åskådare vrider sig i plågor. Rankar Frölunda 12 och Warulfven 13 eftersom LT-logotypen passar absolut sämst på Ulfvens annars OK mörkgröna upplägg och därför irriterar och saboterar allra mest där. Synd om Ulfven som ändå gjort sig av med de lila munderingarna men kan de också plocka bort LF finns möjlighet nå seriens topp sex t o m.

14. Apan.
Inte oväntat Elitserien SHL:s allra fulaste dräkt. Visserligen en efter-AP-ning som allt som kommer från Apan, där bandyklubben startat med att klantigt försökt efter-APA Riktiga AIKs klubbmärke - bara gjort det så mycket fulare - lagt det misslyckade försöket på nästa efter-APning, nämligen ett löv för att inbilla sig vara polare med Toront - och slutligen lägga allt på snarast en rugbytröja sedan de efter-Apat sparkbollen från Manchester storm och då fått den idiotiska idén att stora ränder har något med hockey att göra. Men trots allt - om man bara ser till tröjan - har Apan faktiskt med den helt svarta färgen kompletterad med passande gul - lyckats så bra att man kunde undvikit sista plats, trots alla efter-APningar.

Men så går vi under bältet och där är Apan så vidrig att man kräks. Först lägger de på sådana där fula vita jättelappar på byxbenen och till råga på allt med reklam i två extremt fula nyanser av grönt, som totalt förstör den i övrigt svartgula dräkten. Filmen har Fifty shades of black, musiken har a whiter shade of pale och här kommer Apans bidrag till hockeyn: two shades of vomits. Och till råga på allt har de varit osmakliga nog att drapera underbenen med ApPravda Nollan med några jävla älgar som vore man ute efter att kränga älgavföring till tyska turister! Och för att ytterligare pränta in hur köpta man är och hur man äger det ofria ordet och apsanningarna i Nollan låter men reklam vräkas ut med den gula nyans som är klubbens! Isch!
Kommentera

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
hanzon: Tror att han är för dyr helt enkelt, han hade 170 000 i månaden i Luleå, marknadspris ligger väl på 70 000 idag och tror inte Johan vill sänka sin lön med 100 000 kr i månaden.

Han hamnar väl utomlands antar jag.
Kommentera