Luleå HF

Sven.Savage: Vi blir för det mesta klokare med åren vilket vi får hoppas Engsund också har blivit. Likväl tycker jag att avstängningar och diving förseelser borde ingå i spelarstatistiken. Det som syns räknas vilket givetvis i en förlängning ger att spelarna håller sig borta från skit som avstängningar och diving.

Det skrivet, hockey är en fysisk sport och måste så förbli, gud hoppas jag förbjuder annat. Om nu Engsund enligt dig är den bästa tacklaren i Ligan så borde det premieras, varför inte utse årets tackling eller tacklare i SHL För mig är kriterierna att en tackling ska generera offensiva fördelar typ, erövra pucken mm, inte alla dessa meningslös påkörningar längs sargerna som många gånger gränsar till boarding, ingen puckvinst men tydligen hamnar i tacklingsstatistiken i alltför stor utsträckning, Egentligen bara mindre begåvade supportrar som klappar händerna och tycker det är fränt.

Liknade som vid tekning skulle jag vilja se, laget som vinner teckningen får poängen, svårare än så borde det inte vara för tacklingsstatistiken. Vi kanske ytterligare ska spetsa till det med tacklingar, den som tar emot tacklingen och vinner pucken får en poäng i tacklingsstatistiken.

Är det inte så att laget som erövrar och äger pucken mest har också den största chansen att vinna men det kanske är dumma ideer att skriva om i Luleå boken.

Iceman99: Jag är imponerad över det du skriver denna gång och håller väl i princip med dig om allt. T ex att det skulle finnas mer statistik tillgänglig. Riktig j-a dåligt att förbundet inte fixar det. Att lägga till tacklingsstatistik vore kanon men säkert svårt att komma överens om hur det exakt skulle definieras.

Och då menar jag deskriptiv statistik som handlar om data dvs fakta.

Folk är numera sugna på analytisk statistik; kort sammanfattat man samlar en massa data, trycker på bearbetningsprogram och Vips! har man ett "facit". Jag som pysslat med sådant länge hyser ett förakt för de epidemiologer som efter sådana analyser hävdar att nu måste vi akta oss för kanel eftersom de kommit fram till att den som äter kanel har en signifikant ökad risk att avlida 0,2 sekunder tidigare än den som inte äter kanel. Nu har ju hockeyn begåvats med en massa ny analytisk statistik och det vete fan om jag köper det. Jag uppfattar nog att den knappast tillför mer än man ser på match och hur säkert är det att påvisade skillnader är verkligen; inklusive att det är skitlätt att hitta många situationer som är viktiga i hockey som "satsestetiken" inte har en chans att fånga.

När det gäller tekningar föreslår jag att du lyssnar på "Inget Halvvägs". En odd av lokaljournalister hockey norrbotten med gäster. Innan säsongen började körde de en podd där Oscar Engsund var gäst. En härlig kille. Programmet är ofta långt men har dy begränsat med tid så lyssna på avslutande 15-20 min av länkat avsnitt.

Engsund påpekar att risken för skador/avstängningar numera inneburit att open-ice mer eller mindre försvunnit, då spelare inte kan ta emot dem. De kastar sig åt sidan och då blir ofta ett ben kvar med risk för knätackling, eller så kryper de ihop och då kan stora spelare knappast undvika träffa huvud.

Därmed blir de rejäla tacklingarna oftast mot sarg men även där måste man ha timing.

Sargspel är är en j-a tråkig del av hockey men nu har Luleå - som länge var usla på det - blivit ett av de ofta bästa lagen när bulanhockeyn fungerar med forechecking som tar puck av motståndarna.

Men då är det mest stök och bök-hockey. Småblä på det som sagt.

Jag anar att du ogillar sargtackling utan att vinna fördel och jag kan hålla med. Men en rejäl tackling fast mot sarg kan vara rejält effektiv, avbryta ett anfall eller vinna ett anfall.

I försäsongsmatcherna satte Oscar Engsund en ljuvlig sådan. Det var en duktig motståndarforwards som kom i full fart efter sargen bakom vårt mål och Oscar siktade in sig. Han träffade hela kroppen på motståndaren utom huvudet och 95 kg Engsund med fart känns.