Det är konstigt. Vi vinner faktiskt matcher och vi är värd vinsterna.
Men ändå så känns det inte som att man känner sig nöjd och glad.
Vi har som vanligt hundra och en ursäkt till varför det inte ser ut som vi vill. Under hela säsongen mer eller mindre utan undantag så har vi haft ett stort manfall. Detta utan att vi egentligen haft allvarliga skador. Bortser ett par fall. Det har varit en kamp om att få till en normal trupp till match hela säsongen.
Det måste tillhöra ovanligheterna. Har man inte magsjuka, så har man influensa, eller så har man trehövdad migrän eller så har tre spelare skador som knappt är nämnbara eller så får någon barn eller så är det avstängningar, eller så är det spelare helt utan form, utan anledning, eller så .... Och så fortsätter det bara.
Är det verkligen rätt material? Det är ruttet på något sätt.
Han är i en kedja som skall vara robotar. Nolla motståndarna. Han gör det fullhjärtat och det tror jag han gjort hela säsongen. Att göra mål är inte det han tänker p under sina byten. Såklart borde han ha gjort ett par mål under säsongen, men det har ingen avgörande betydelse för hans roll.
Det är de spelar som skall göra en skillnad som inte gjort det. Det är de som borde i alla fall kunna vara de som är kittet mellan det offensiva som inte klarat av det enligt mig.
Bjerselius gjorde ett mål. en var han sitt vanliga jag igen. Enligt mig.
Men vi gör det inte. Och det är det som är själva saken. Spelarna verkar inte fatta det. I deras hjärnor verkar "vi borde" vara det som ekar först av allt.
Ikväll så var det absolut ingen fara i två perioder.
I tredje så kom de här hjärnspökena. "vi borde"....Men så går det inte just pga. av det. Vi blir tillbakapressade och släpper till chanser och så får vi mål i baken.
"vi borde" blir till panik. Dvs. vi gör inte det vi skall. En del är kvar i himlen, att vi redan vunnit. En del fattar inte vad de borde göra, precis som vanligt osv..... Det är ett självspelade piano åt fel håll.
Det är en kombination av att vi tar det för givet med att vi får lite panik samtidigt som motståndarna etablerar tryck.
Vi vinner och det är bra, men det är än en gång inte övertygande. Vi ger liksom upp allt när vi vunnit allt. Det händer gång på gång och det kan bara sitta i huvudet på spelarna.
De måste se sig själva i spegeln och sluta tro att det är Don Juan de ser där.
Vettefan varför man jag såg direkt ett fel där beroende på lite slapphet. Carlsson har t.ex. gett upp situationen fast det inte var över. Men det var innan. Jag blev förbannad, men jag kommer inte ihåg varför för det var inte så mycket, men tillräckligt, vad det visade sig.
i stället så verkar en del ha tagit det här för givet och man lämnar över sitt ansvar till andra och så börjar man tappa ålen i säcken.
De som gör vad de kan kan inget göra, de som släppt sin disciplin fattar det inte och förstår inte att det är pga. sig själva. - Det återkommande fenomenet.
Lite slapp undan där när han tog saker och ting för givet i stället för att förstå att han spelar i allsvenskan nu. Men än har han chansen att hålla nollan.
Västerås spelar däremot bra nu och Modo är inte övertygande.
Nära där igen.
Fick plötsligt flashbacks när jag bodde i Kallhäll i Stockholm en sommar när jag var fem år. Vet inte varför. Mycket konstigt.
Med tanke på tempot i matchen och att vi verkar spela på en bandyplan, knappast ens en europeisk rink är det ju otroligt att man lyckas hitta så mycket energi att det blir bråk när två spelare äntligen lyckas se varandra.
Hade det varit blandat män kvinnor så hade vi haft avel.
Det var dock ett bra utförande i PP med Berglund om fick på ett hyfsat skott. Det där vill jag se mer av. Bra tajming i allt. En spelare framför mål hade ju varit bra och det borde ha varit en, minst.
Vi saknar ett par spelare och då är vi inte bättre än Nybro. Det säger en hel del.
jag har haft full upp med barnen ikväll och håller på att lägga dem, det blev sent. Men jag uppfattar det inte som att vi sköljt över dem, haft ett otal chanser i ramen, frilägen osv. Tvärtom. Det är tamt som en trött Labrador.
Vi får PP på PP men vi skulle knappat göra mål på damlaget som de visar.
Jag har svårt att först att att man kan ha så dåligt självförtroende att när man får gratischans att få fria ytor så struntar man i att ta chansen gång på gång på gång.
Det är självklart dåligt självförtroende men vad är det man är rädda för? Att få en målchans?
Tror man att det är det är konståkning och att snyggheten i hur målchanserna skapas kommer att bedömas via ett poängsystem?
Vi kommer antagligen vinna, men inte pga. övertygande spel. Vi har bättre spelare och trots uselt spel så är vi så mycket bättre. Vi är bara våra egna största fiender.
Som vanligt ett par tre spelare borta, vi har inte direkt stålmän i truppen. De är som svampar när det gäller infektioner och har de inte krossade pungkulor så är det något annat.
Vad värre är. Vi har kompetenta hockeyspelare men man kämpar fortfarande med att spela ett normalt basspel. Utan det så kan man inte plocka fram spetskompetensen. Bara några omgångar kvar av grundserien, det måste vara rekord i att försöka hitta själva grunden i spelet.
Vi är inget lag som allvarligt kan konkurrera om att gå upp, det har stått klart väldigt länge.
Jag tvivlar inte att varje individ verkligen kämpar för att hitta sin identitet, men tyvärr, när var och en ser sig själva i spegeln så känner de inte igen den de ser.
Såklart är något fel. Vi har en snedbelastad trupp. Vi tvingades värva i hast och vi tog alla spetsspelare, men komplementspelarna duger inte. De man normalt kategoriserar som de med rätt attityd. Det finns ingen bra balans i laget. Spetsspelare måste ha rätt omgivning för att kunna tillföra sin spets och därför är de spelarna de viktigaste att ha i truppen.
Ähh! Vafan! Vårt boxplay har blivit riktigt bra. Nu är det bara resten kvar och då krävs en intensivkurs.
Ja, men det är ju lugnt för föreningen. Du skall ju rädda den genom en styrelsekupp och sen styra upp allt till en situation där man ständigt har sportsliga framgångar och där man slipper vågor av socialmediakritik.
Bad_Brett: Såklart gillar du mig. Jag försökte inte förklara det med typ:2-300 politiska ord varför jag tycker Kungens ord är mer vacker och mer äkta än det malplacerade du lade i den här gästboken.
Vi i Sverige har organisationen oh lagsammanhållningen som ledord.
Men, tyvärr är det vårt aber också.De som är bäst som skall bryta mönster sänker ner sig i taktikens gråa rum. Då blir de menlösa.
Sen kommer ursäkterna/förklaringarna efteråt som alla gömmer sig bakom ledarnas mantra. Ingen egen reflektion kommer ut att jag själv hade kunnat vara 150% bättre om inte....Jag lade mig på 75% av min egna kompetens, för jag blev tvungen, i lagets anda.
Vi kan inte vara tillräckligt kaxiga i vår individuella kompetens. Det m vara ledningens eller spelarens ansvar.
Vi hade landslag på sextio och sjuttiotalet med annorlunda inställning til "de överlägsna". Emellanåt så slog man världen med häpnad, även om det sen inte räckte hela vägen fram.
Ibland är det inte bra att vara timid svensk som inte gör 100% av vad man egentligen kan, bara för att man är blyg. Men, det är antagligen ett ledarproblem.
Det här skall ledarna se till att laget förstår att de har i sig. I NHL så beter sig inte spelarna såhär. Det är inte inställning. Det är självförtroende. Fräckhet. Inte att hela tiden kuva sig för systemet.
Så kan det vara, men han ser ändå ut som jag beskriver honom. Frustrerad för att han sitter där i stället för att vara ute och göra skillnad.
Tråkigt att vi som lag har lite för dålig attityd. Endera är det bara att erkänna att USA är så mycket skickligare än oss, men det ursäktar inte passiviteten att försöka.
Vi verkar vara nöjda med at hänga i.
Det räcker inte, det skulle aldrig en amerikan nöja sig med, oavsett hur underlägsen han är.
Mardrömmen står inför dörren och en hel del dårar verkar välkomna det.
Då pratar jag inte om BB. men hans, din och min betydelse kommer att minskas betydligt.
På otroligt kort tid har människor integritet om sin egen förmåga att tänka självständigt och den egna tron att ha en betydelse för samhället förminskat. En del tror att de är säkra för de tror att de är något. Men de är de inte.
Det här handlar inte om Almarna i Stockholm, men då fanns det ändå en tro och en möjlighet att påverka. Många människor tänker bara utifrån sig själva och tror att det är där eliten är Glöm det. De komer att bli större fölorare än de som står på botten. Självklart. Men däremot hade de större möjlighet att vara med i Almarnaprotesten, men eftersom det inte gynnade dem så struntade de i det. Så de blir större syndare.
Hoppas du har rätt.
Statistiken säger dock att vi kommer att ha två till fyra viktiga spelare borta.