Jag har inte retat någon, vi tog er slutspelsplats den här gången (eller återtog vår, hur man nu ser på det), det är jag givetvis glad över, det förstår ni nog. Jag har dessutom delgivit er mina kondoleanser, även om de är halvhjärtade (fullt förståeligt även det).
Det är i den här boken som det den här omgången skrivits mest om andra lags olycka, ibland straffar det sig, det får man räkna med. Är man spydig får man räkna med att man får spydigheter tillbaka, svårare än så är det inte.
Precis vad som behövs för att Modo ska rasa ihop, eller först släpper man väl upp Färjestad i en 5-0 ledning för att sedan genom 4 flytmål skapa en illusion av en poängchans, för att sedan inte åstadkomma något.
Helt ok vill jag minnas, sist det begav sig i LLA så gjorde ju MODO en ganska dålig insats men lyckades lämna isen med någon form av heder i behåll ändå (tack vare en uppryckning i matchens slutskede).
Ingen fara, har svårt att ta saker från en utflugen Sollefteåbo allvarligt ;) Hursomhelst så är jag inte heller odelat positiv till Bergman som nästa års regissör, jag känner ångesten komma över mig.
Jag kände mig tvungen att väcka denna nostalgitråd till liv igen. Visserligen känns läget rätt dystert nu men som så många gånger förr vill jag påminna er om fjolåret vid ungefär den här tidpunkten:
En uddamålsförlust i en jämn match hemma mot Leksand samtidigt som Brynäs tog en av sina för säsongen sällsynta segrar innebar att det nu skiljde en enda poäng ner till en kvalplacering. Vi supportrar började verkligen måla fan på väggen, tränarbytet hade än så länge inte givit minsta dyft utan istället stoltserade vi nu med fyra raka förluster och kvällsdrakarna gjorde jämförelser med hur det såg ut med Brithén och med Pirro och konstaterade att tränarbyten sällan gav något positivt resultat, precis vad vi nervösa Modo-supportrar behövde. Samtidigt hade vi en otroligt svår vecka framför oss, två svåra bortamatcher mot HV71 och Frölunda följt av svårslagna Timrå hemma i Kempis. Till saken hör den att Modo inför dessa matcher lyckats vinna en enda bortamatch och nu väntade ytterligare två mot topplagen HV och Frölunda, ett Frölunda som Modo f.ö. ännu ej lyckats besegra den säsongen.
Vad hände? Jo Modo gör en bragdbetonad insats och lyckas knipa 6 poäng en vecka där allt annat än 0 poäng kändes helt overkligt och den symboliska och faktiska vändningen var ett faktum, Modo till slutspel med god marginal!
Hur är läget nu? Man är 3 poäng från kvalplacering, med väntande möten mot de två lag man tagit minst poäng mot hittills denna säsong, först borta mot Färjestad sedan hemma mot HV71, följt av hemmamatch mot Linköping på Lördag. Rent logiskt borde det bli 9 poäng, eller hur?
Jag tror inte jag kommer komma i kontakt med nån dator mer ikväll och mobilen har slut på pengar så det är väl bäst att jag får det jag vill ha sagt, sagt redan nu:
Gott nytt år på er alla med hopp om en bättre fortsättning för vårt kära Modo.
Samtidigt skulle en mer offensiv spelstil underlätta för samtliga spelares målproduktion. Faktum är ju att våra tidigare naturliga målskyttar inte har lyckats denna säsong som de gjort tidigare, det måste ha en förklaring, och jag satsar en femma på att det beror på den defensiva spelstilen.
Vad är det för resonemang? Håll tyst om det inte drabbar dig?
Ditt svar besvarar dock hursomhelst alla mina frågor (och farhågor).