Timrå IK

Kom riktigt pumpad till match igår. Möttes av fin uppslutning på läktarplats. Challe vandrade förbi till klackens jubel.

Timrå såg taggade ut i matchinledningen och redan efter en minut fick man chansen att spela med en man mer på banan. Timrå fortsätter vara först på puck men får inte ut något. Just spelet i numerärt överläge tycker man ska se bättre ut efter laget haft 52 matcher att träna på spelformen. Sex minuter in åker Mattias Nilsson ut för en interference och Almtuna visar direkt varför man var Hockeyallsvenskans bästa lag i powerplay när Emil Larsson gör 1-0 till hemmalaget. Dryga minuten efter åker Sam Marklund ut för highsticking och i det följande powerplayspelet var 2-0 ett faktum.

Efter den katastrofala inledningen kom Timrå aldrig igen. Forsberg vaskade om i formationerna. Wedin och Ejdsell bytte plats men hemmalaget var först på alla puckar och stängde effektivt Timrås uppspel. Reduceringspucken kommer med tre minuter kvar den tredje perioden då Elias Pettersson hittar Johan Persson som parkerat i slottet som bara har att slå in pucken i öppen kasse.

Laget har tagit ut max i avslutningen av grundserien. Igår kändes som att bensinen tagit slut. Kanske hade en spelare som Per Hallin kunnat ge ny energi och vända matchen. Vi får hoppas att han är tillbaka på fredag då serieledarna Oskarshamn kommer på besök och att publikstödet kan ge Timrå extra boost i en serie som redan känns avgjord för deras del.

Förväntningarna att Timrå skulle gå långt i Meca hockey race skall väl i ärlighetens namn sägas inte ha varit så höga. Timrå har under långa delar av säsongen befunnit sig under nedre strecket med hot om en negativ kvalserie. Det var ändå med besvikelse jag åkte tillbaka till Stockholm igår.

Spelare och ledare ska dock vara stolta att man lyft sig och lyckats vända den negativa trenden för att ta Timrå till den första slutspelsserien på flera säsonger.

Var på plats ikväll och kan bara konstatera att Almtuna var redo för kamp i 60 min. Vi hade det väldigt svårt mot Almtunas aggressiva försvarspel och deras sätt att sätta press på våra backar. Vi kom ingenstans. Vi var inte redo helt enkelt.

Ändå fick vi chansen att kvittera, lite dålig fingertoppskänsla att inte spela EP i pp i slutet när det var han som låg bakom reduceringen till 1-2.

Det kändes som att Timrå inte riktigt var redo för Almtunas intensitet. Ungefär som för ett lag där alla spelar sin första slutspelsmatch. Och lite så är det ju också. Trots detta var det inte så långt borta från poäng. En stabil Mattsson hade betytt mycket. Nu är det bara att skaka liv i detta på fredag!

{7566}: Håller med! Eller rättare sagt att det nästan aldrig coachas...
Nä detta var definitivt inte det uppträdande man ville se. Slätstruket när man har allt att vinna och borde därför gått på i ullstrumporna men det vat inte alls den desperation man ville se. Detta är något Forsberg måste till viss del ta på sig, Det måste vara mer jävlar anamma när man har lyckats skapa sig detta läge! Underkänt!