Sidan uppdateras nu automatiskt med de nya inlägg som skrivs.
söder över: Robinson är i särklass den bästa värvningen som Linkan gjorde som ren värvning betraktat då ingen hade koll på honom och han spelade för småpengar. Skulle ranka honom väldigt högt bland de backar som spelat i TIK från 2000 och framåt. Fullkomligt fenomenal skridskoåkning. Hade han spelat här när laget var bättre så hade man haft starkare minnen av honom, sista året slutade han t.ex. tvåa i interna poängligan på 23 poäng. Allt som skedde där från 2010 och framåt känns som ett töcken.
Lite andra lösa transatlanter från 2000 och framåt: Kevin Hodson (Kanada), Ed Ward (Kanada), Lee Jinman (Kanada), Blake Sloan (USA), Nate DiCasmirro (USA), Jamie Lundmark (Kanada). Sen har vi då förra säsongens Wade Bergman, kanadick.
söder över:
Tja, "Bella" har dubbla nationaliteter (Italien/Kanada) och är född i Toronto, så nog kan man kategorisera honom som minst 50% kanadensare. Sedan om man är transatlantisk i sin spelstil eller inte (Mat Robinson) var inte riktigt frågan, utan bara om vi haft några fler kanadicker på 00-talet. : )
söder över: Jamie Lundmark i all ära, men inte rosade Lee Jinman marknaden heller direkt. Och sedan har vi Blake Sloan, fast han var amerikan.
Man kan också lyfta fram Wade Bergman som en mindre lyckad värvning, men han ska ha all cred för att han gav allt när han väl fick spela.
Men jämför man med tjeckerna som har spelat i Timrå (12 st mot 11 kanadensare) så har kanadensarna gjort betydligt större avtryck. Så jag är helt och hållet inne på det kanadensiska spåret.
Redigerad kommentar
157620:
Han den där som ville ha skottat utanför garageinfarten då?
Edit: Ja, Daniel Corso alltså.
Redigerad kommentar
söder över: Angående målskytt så saknar jag en Robban Carlsson-typ. Han gjorde en hel del mål, men knappast som en följd av några sniperegenskaper, utan för att han gav sig in i gröten och typ ramlade in en puck från en halvmeter.
Tittar man på framgångsrika målskyttar i Timrå genom tiderna såvill jag gärna framhäva Martin Sonnenberg. Inte heller han var någon Brett Hull, men han visste var han skulle stå för att peta in puckarna.
Sundsvall Fans-forumet måste vara den absolut segaste sajten på hela internet. Ingen annanstans uppträder detta så fabulöst långsamt. Man borde föreslå att SF startar upp en slow food-restaurang eller nåt. "Okej, nu kan du vända på hamburgarna och steka dem i fem år på den andra sidan också!"
Allvarligt talat, nu har det varit makalöst mycket jävel här ett tag... Faaan!
Rip Kirby:
Det låter bekant. Jag har nog också läst lite om det där. I alla fall skummat igenom någon artikel. Det är naturligtvis därför som många lovande Stockholmare tvingas dra till andra delar av landet för att kunna utöva sin sport på elitnivå. Vi har ju haft ett gäng i Timrå t ex. Även om de ofta tycks trivas rätt bra på landsorten fattar man ju att de kanske helst skulle vilja spela för sitt favoritlag i huvudstaden. Ränderna brukar ju sällan gå ur. Om jag själv hade satsat på hockeyn, så hade det ju varit kungligt att göra entré till introt i Timrå. Hmmm... Fast det var ju bra många år sedan det hade varit aktuellt i så fall och då fanns det väl inte ens några riktiga intron. ; )
Nu blev det en rätt blygsam fotbollskarriär i först IFK och sedan GIF i stället och den avrundade jag innan det blev dags för någon slags A-lagsnivå. Hmmm... Jaji, man blev väl någon annan slags A-lagare i stället skulle man kanske kunna säga. ; (
Men... En gång i tiden var jag ytteranfallaren som skolades om till högerback i första hand. Glidtacklingarna blev mitt signum, som en medspelare så vackert uttryckte saken. Det omnämnandet bar jag med mig karriären ut.
DJ Hemp: Det stora problemet i Stockholmsområdet är väl att antalet utövare är så mycket större än vad möjligheterna att träna faktiskt är. Läste nån artikel (i AB vill jag minnas) om detta för inte länge sen där den här problematiken togs upp.
söder över:
AIK harvade på i lägre divisioner från början av 00-talet och några år framåt. Märkligt att de har så svårt att få ordning på sin hockeysektion. 08-hockeyn överlag har ju haft tydliga problem en längre tid nu. Tänker förstås även på DIF och SSK, men också på mindre klubbar som t ex Huddinge, Arlanda och Väsby. Och Hammarby, som röner mer eller mindre stora framgångar i sporter som fotboll, bandy och handboll har en rätt svag hockeysektion sedan en tid tillbaka.
Pantern vill jag definitivt ha upp i HA och särskilt då om Malmö överraskar och tar sig upp i SHL "den långa vägen".
Västervik? Inte direkt nästgårds för min del. Klassiska Troja/Ljungby, som varit snubblande nära Elitserien flera gånger, ligger närmare till hands. Om man hade haft en bil vill säga. Jag kan inte se att staden ens har en järnväg.
Redigerad kommentar
SMÅLAND:
Det låter som en rimlig fördelning av lag till respektive division. Fast där finns ett litet undantag. Varför Västerås? Jag tänker mig att vi kan ha en del att vinna på om MoDo spelar vidare i SHL. Vad gäller att låna spelare då alltså. Förvisso får vi ett länsderby om de åker ur och det var kanske det du hade i åtanke?