Mitt bästa TIK-minne
Nitt mine av TIK var alla fribiljetter man fick utav Anders "Pajen" Lindström när man bodde i S-vall. ;-)
Jag har själv minnen från den.........;-)
Men mitt bästa TIK-minne är ändå Västerås borta...
Vi var 3-4 st Timråbor som reste oss upp och tokskrek 10 ggr.
Ett minne är väl när ni gick upp till ES och Örnnästet övergick till allmän community.
Det satt ungar hela takstolarna, är det därför de heter tak - STOLAR?
Kommer ihåg det var snökaos och kö enda till IKEA på E4a
Vilken stämning !!!! Otroligt Tänk er själv , en stående klack på drygt 11000 pers. Alla klappa och sjöng ilag.
Vilket drag det var i hallen då. När vi ungar stog på kortsidorna och dunkade i plexit.
Sedan var det en match där strimma gjorde 2-3 mål på bara soloraider
kommer inte ihåg vilken, men det har ettsat sig fast i minnet hur han tog burskydd och satte upp farten snirklandes rakt igenom och pyttsade.
Gång , på gång på gång.
Per HApps: Oj, det är ju nästan omöjligt att välja ut en händelse. Jag började gå på hockey i tioårsåldern, vill jag minnas. Varför jag började gå på matcherna var mycket tack vare att jag lirade ungdomshockey själv. Då föll det ju på ens lott att bl.a sälja matchprogram. Det är ju några matcher man minns alldeles speciellt - 0-10 mot Björklöven, jätteslagsmålet mot Djurgården, 8-0 mot Södertälje i kvalserien, och 2-16 mot S/G Hockey, också det i kvalserien. Maratonmatch #1 i playoff mot Huddinge 1989, derbymatchen mot Sundsvall 1995, då vi återigen hette Timrå IK. Maratonmatch #2 mot Luleå i slutspelet 2003, ja, som ni ser, minnena tar aldrig slut.
Men det som ändå känns starkast är nog ändå när vi gick upp i elitserien våren 2000. Vi hade ju inlett kvalserien med fyra raka segrar, och vägen tillbaka till elitserien såg utstakad ut. Men ett par oväntade förluster, alternativt ett par för spänningens skull nyttiga förluster, gjorde ju att vägen inte var lika öppen. Hela dagen innan matchen gick man ju som i ett rus. Troja/Ljungby på hemmais kunde ju bara gå på ett sätt, eller..? Jag minns att tankarna gick om vartannat om att vi kunde vara klara för elitserien under kvällen. SAmtidigt skulle man ju bokstavligt talat ha dött om vu nu hade missat.
Efter Mackan Matthiassons 1-0 i början av 1:a kändes det dock klart. Resten av matchen spelades bara av. Stämningen var så nära kokpunkten det går att komma. Ämtligen var Timrå tillbaka i elitserien!
Ska man leta efter enskilda matcher och vad de är "värda" så står ju sig mötet med Leksand i kvalserien 2002 en bra bit. Underläge med 1-4, med 3 minuter kvar, och seger efter straffar. Även där var glädjen på sitt absoluta max.
LHC borta i Superallsvenskan.Bosson avgör 19.57 med ett höstlöv från blå och vi stormar isen efter slutsignalen.
Jag menar...vad kan slå en 200 kilos naken jättebaby i mittcirkeln inför 2000-3000 pers?!
Ja, jag har också svårt att välja: 75/76, 77/78 eller kanske 81/82 - fina minnen allihop. Ändå ligger nog 81/82 mig varmast om hjärtat.
Framförallt nederlaget
Publikrekord mot Brynäs IF
Den stora matchen under 70-talet, den som alla kommer ihåg, är den mot Brynäs. Året var 1972 och Timrå hade Brynäs på hemmaplan, det var i SM-slutspelet och matcherna mot Brynäs var alltid något speciellt. Folk från hela Västernorrland hade vallfärdat till Timrå Isstadion. ALLA ville in och det hela slutade med att grindarna sprängdes och efteråt har man uppskattat publiksiffran till drygt 13 000 (ett publikrekord som aldrig kommer att slås!) Timrå vann med 4-3.
Helg Ernest: Så är det eran stora ståndpunkt. Tror inte det någonsin kommer att upprepas på någon arena eftersom ståplats snart är en sak som räknas till kulturarvet, Däremot så lever vi Brynäsare på guldet från -93 0ch -99 eftersom dom inte var tippade i modern tid. Det roliga är dom Brynäsare som hatar dom sk köpelagen. Undrar om Brynäs hade bara Gävlebor under sin storhetstid? Nope... Alla gick till Brynäs då eftersom dom visste att dom fick spela i ett i ett topplag. Brynäs är långt ifrån ett topplag men dom börjar visa framfötterna med värvingarna från poängtoppen från senaste J-VW
Helg Ernest: Avundsjuk? Aldrig. Det är bara positivt för hockeyn att så många i Västernorrland älskar Brynäs.
Men avgörandet sparades till säsongens sista match mot Nyköping hemma i Isstadion. Med en återigen fanatisk hemmapublik avgör Timrå matchen kvickt och det hela blev en transportsträcka till slutsignalen. Vid 4-0 till hemmalaget rullar vågen minst 20 varv runt hallen. Jublet visste inga gränser!
Men som alla andra gammlingar, så var det ju bättre förr.
Denna match kom upp till 75% av stämmningen från matchen 72
Eyz 59 säger att jag lider av Atzhimers light, så minnet kan nog spela ett spratt.
Helg Ernest: Tycker det är kul att ni hyllar gamla legender som Strimma mm, det är väl bara "Z" som inte har varit i Brynäs... ;-)
Ett annat TIK-minne är oxå Jari Kaski eller snarare hans finska polare på läktaren... Där stod man och hejade på läktaren 81/82 och alltid var finnarna där oxå.... Men Timrå IK var inte bra och de spelade illa... Men varje match och hur än illa det än gick så ljuder alltid i mitt bakhuvud och alltid från läktarplatsen bakom oss den finska accenten från dom där galna finnarna: Traaaaaaaaampa Jari, traaaaampa........ Jari, traaaaaaaampa för heeeeeelvete.....
Sen jag har genom åren sätt olika världsstjärnor som har spelat i TIMRÅ IK's vackra dräkt, Strimma, Mats Näslund, Tåget o.s.v.... Ja, det är några... Men den coolaste måste ändå vara Pekka Lindmark.. herregud vilken målvakt!!!! Säsongen 81/82 när Pekka stod var han fenomenal med krass hjälp utifrån, det cooolaste var att då få se hur Pekka slappnade av när TIK då och då lyckades etablera tryck i anfallszonen... Han mer eller mindre lade ifrån sig klubban och lade upp armen på målburen och sjunk ihop och tänkte sova, slappade, vilade, och relalalaxade på ett sätt som jag aldrig sätt en målvakt göra..... Lixom, ser ni? Målburen är ju en soffa, jag vill sova, ge mig en cigg innan jag somnar....
Pekka var go och jag tänker än idag på en annan grej gällande Pekka... När Pekka var skadad och Christer Sehlstedt eller Tommy Grahn (jag kommer inte ihåg vem, rackarns mig!!!!) stod i mål då vart backarna som spelade faan så mycket bättre.... Det jag vill säga är att en för bra målvakt kanske inte är bra det heller...?......;-)
Appropå FBK, Kjell dahlin har aldrig spelat i Brunäs.
Men han har vunnit Stanley Cup.
Men vänder vi på det, så har väll alla Brunäs bästa spelare kommit från Timrå ?
Titta bara nu på "gammlingen"
Har ni överhuvettaget producerat några egna spelare ?
Ett kuligt minne därifrån som jag kan delge er andra.........var när Kalle K skulle äta surisar, han stoppade in hela strömmingen och drog ut ryggbenet genom en liten springa mellan läpparna.
Kan säga att det blev rejäla skratt.
Ambroo: Klart det var Kalle som avgjorde, och det hela såg ut [url=www.aftonbladet.se/sport/0303/23/SPORT-23s66timrjjja_368.jpg]såhär.[/url]
(Funkar inte länken i inlägget så finns den även med här nedanför)
FICK PRECIS ETT MESS! SOM ÄR GANSKA SÅ SÄKERT FRÅN EN SOM KÄNNER NUBBEN UTAN OCH INNNA!!
JONTE ÄR KLAR!!!!!!!!
NU KAN NI ANDAS UT OCH DETTA ÄR INGET JÄVLA BULLSHIT,
VI FÅR DEN VASSASTE FEMMAN DENNA SÄSONG, GATTIS TIMRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!!
Ursäkta om jag ställer mig något schkeptisk till dessa uppgifter...
Nån som minns TIK-Lejonström i gamla ladan? Matchen slutade 18-1 och Anders Vikberg gjorde 6 mål inför 256 hysteriska(?) fans... Det måste väl ha varit kring 90 nån gång.
Det är minnen det, de tyngsta åren:-)
vänta får du se...Jonte kommer att stanna här
i tre år sägs det, garanterat det bästa kontrakt en Timråspelare någonsin haft.
1990/91 spelades matchen mot Lejonen. Minns du hur deras matchtröjor såg ut? Publiken vallfärdade verkligen till matcherna på den tiden. 342 tappra, men lyckliga åskådare gästade den matchen. Vi hade ett för den tiden fantastiskt publiksnitt på 1 056 åskådare den säsongen. Ja, det var alltså ett lyft vi talar om här, då lag som Björklöven och Skellefteå var "nya" i serien och drog folk. "Derbymatcherna" mot Tunadal då? Nja, knappt 2 000 hemma och knappt 1 000 i Gärde. Det är minnen som lever kvar, men som man helst inte upplever igen.....
************************************************************
Eller Tjobbas Nänzéns slagskott i krysset från offensiva blå i 175km/h på Dicktatorn mot SAIK med fri sikt nån gång på 90-talet som betydde 2-1 till TIK.
*************************************************************
Sen har ni ju Dimmans fantastiska prestation i en match mot IF Team Kiruna 95/96 hemma i ladan (innan det tog namnet Miners) genom två zoner soloåker karln med en hundrakilos koloss hängandes i en klase över ryggen på sig. Med backhandsfattning trär han bokstavligt talat upp pucken i krysset på Tobias Lundström som bara stod och gapade och fattade knappt vad som hänt.
*************************************************************
Bosse Ahls råsop på Mattias Wiklund i Timrås 7-1 seger icke att förglömma.
*************************************************************
Crippes tennismål på bachand mellan sina egna ben på den dåvarande landslagskeepern Magnus Eriksson mot VIK Hockey i SCA-cupen.
*************************************************************
Ja herregud vad många oförglömliga ögonblick man fått som TIK-supporter.
ernie eagle: En underbar tråd detta! Gamla händelser som man glömt bort dyker helt plöstsligt upp. Det kan vara något som man själv kanske inte reagerade så mycket över då när det hände, men för en annan kanske det hela upplevdes som något storartat. Bidragen lär inte sluta här. Det finns en hel uppsjö med fina Timråminnen ute i stugorna, var så säker!
Jag fortsätter med en gång. Vad sägs om derbymatchen mot Sundsvall, i Gärdeladan, någon gång under den senare hälften av -80-talet, där Timrå vann med 9-4. Jag kommer speciellt ihåg ett mål som Magnus Billman gjorde. Han var ju inte stor till växten, den gode Magnus, men inte stoppade det honom. Han var ju en riktigt aktad målskytt där ett tag. Nåväl, det mål jag tänker på var ett friläge och Billman virkade i vilket fall runt med pucken på väg fram mot mål, så när han väl var framme så var Sundsvallskeppern så yr i mössan så det var väl i princip öppet mål!
Ytterligare en händelse utspelar sig i ladan i en match mot SAIK, i mitten av -90-talet, vill jag minnas. SAIK har power play, och trycker på för att kvittera Timrås ledning med ett mål. Trycket blir hårt och vi har svårt att freda oss. Helt plötsligt har en Skellefteback öppet mål, men istället för att pricka det tomma nätet sätter han pucken i stolpen! Därefter kunde vi avvärja oss och avgöra matchen i öppen kasse (??).
Jepp, de var gröna och vita om jag inte minns fel?
Det vore kul om så många som möjligt ville skriva "sitt" TIK-minne.
Mitt tidigaste är från början på -70 när farsan gick på matcherna och undertecknad fick vara hemma på Varvet H 4tr. På den tiden fanns det inte sportradion med direktrapportering och text-tv var ju inte att tänka på.
Då fick man ringa in till Sundsvall Tidnings telefonsvarare som berättade hur det stod efter varje period, 154000 tror jag att numret var om jag inte kommer ihåg fel.
Det är ju lite skillnad på hur man gör nu med allt från sportradio till internet.
Efter matcherna såg man hur kön av rödlysen lyste upp skönviksbacken in mot stan.