Och slutligen en hälsning till supportrarna! Robban - Vi ger aldrig upp, det är ju liksom mottot. Men ni har kämpat på bra hittills och när det går dåligt och man förtjänar supporten minst, det är då man behöver den som mest!
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.