Hoppas verkligen att Uno Gordon kan stå för det han skrev tidigare i år. Jag känner nämligen exakt likadant nu efter att ha fått genomlida ännu ett satans jävla bittert nederlag i Sundsvall/Timrå-distriktet. SM-guldet fanns där som i en liten ask, men inte fan tog Dragons chansen. Nej, för fan, man vek naturligtvis ner sig sista "kvarten" och torskade matchen och därmed är matchserien utjämnad till 3-3 - OCH SJÄLVKLART VINNER SOLNATATTARNA PÅ HEMMAPLAN OCH TAR ÄNNU ETT GULD MEDAN MEDELPAD STÅR DÄR SOM FUCKING LOSERS PÅ NYTT! Precis som när Timrå IK ska avgöra kvartarna på hemmaplan - 2005, 2007 och 2009 har det slutat på exakt samma sätt. Dominans i spelet, men torsk i slutändan. Jag vill verkligen göra som U G, men det blir jävligt svårt. Man brinner för sport, men blir till slut så jävla besviken, ledsen och förtvivlad att man hatar allting. Musik, film, teater etc är saker man borde ägna mer tid åt, för sport är värdelöst. Jag vill framföra en mycket stor eloge till Uno Gordon om han lyckas avhålla sig från sporten i framtiden!
DJ Hemp: Du har missat pudelns kärna med sport; det viktigaste är inte att vinna utan att kämpa väl. Här är medelpad (ligger ju i namnet, "medel") världsledande...
Jag tror Timrå hade haft många mer poäng om det inte hade varit så jädrans många bortamatcher dessa första 13 matcher. 5 matcher hemma gett 12 poäng. 8 bortamatcher gett 8 poäng. Men Timrå har gjort det bra med alla dessa bortamatcher trots allt.