Jag förstår inte varför ingen står upp för våra målvakter! Att Luleå skulle försöka köra över Åkerlund var väl givet från början men man måste börja kötta framför eget mål.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
