Bigthelin: Någon back lägger ner Fabricius bakom mål, som tar av sig hjälmen och smeker sig på nacken, sen blir det gurgel och pierre johnsson ska slåss med Corso, resten av gänget håller mest i. Sen när lagen ska gå av banan så är det nån av dom där okända luleåjunisarna som står och muckar gräl med ospecificerad timråit och han blir genast intryckt i sitt eget spelarbås där han, i skydd av sargen, står och skriker med dubbel decibellnivå. Patetiskt.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
