Vad gör Perra i båset...jo står och glor lite likgiltigt. Inget agerande eller peppande. Fy sjutton...men han har ju favoriten sin nr.9 på isen så då är han väl nöjd.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
