Per HApps: mitt största bekymmer och det som verkligen gör ont i hjärtat är det jobb som nu läggs ner från den lilla skara människor som numer driver den här skutan som förefaller vara förgäves. Förstå vilken vändning den här föreningen ändå tagit med den betydligt ansträngdare ekonomin, hur man väljer att satsa på ungt, hungrigt och utvecklingsbart. Hur man faktiskt har börjat se vikten av att utbilda framtidens hockeyspelare redan i tidig ålder. Måhända att vi är 4-5-6 år för sent ute, men vi är på rätt väg och de som arbetar i föreningen har insett det. Jag tycker att vi har något på gång...som inte kostar multum utan luktar engagemang. Jag hade ju gärna varit med på den resan. Men utan slant, skoningslösa medier, stat och rättskipare. Ja då inser jag att det blir väldigt tufft för att inte säga näst intill omöjligt. Enda räddningen är faktiskt kommunen och om inte dem ser nyttan av ett hockeylag i kommunen så är det sannolikt gonatt.
· 
