Alltså...uppmärksammar gärna den gode Mats med anledning av hans vackra moderklubbstillhörighet. Men. Pensionering av ett nr? Känns fullständigt barockt med tanke på att han typ knappt fått skäggväxt när han lämnade klubben. Skojas det med oss?
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
