Kongo: Tittar vi lite på lagen som ligger i topp just nu så är det tydligt vad vi saknar. BIK t ex har ett tydligt defensivt tänk med ett väldigt rörligt o aggressivt försvarsspel i egen zon med tyngd och 100% arbetsinsats för det mesta... Tyngd,fart och finess i omställningar. Ett bra PP m.m. Inget bättre lag på papperet än TIK..... Men de har också nåt som jag inbillar mig att vi inte haft sedan Kalle K, Robban Karlsson Sanny och Lander m fl.. Informella ledare som ställer krav på gruppen på all träning och match som också köper tränarens spelidé. Helt enkelt en ryggrad som också är viktiga för nya spelare och juniorer som kommer upp. Som kan resa sig i motgång men som även kan påverka hur laget ska spela i vissa lägen. Såna spelare är lika viktiga som poänggörarna och talangerna.
-Jag tror inte vi saknar ngn spelartyp i Timrå. Vi har brunkare, målskyttar spelintelligens mm mm. Det har vi visat redan under början av serien. -Ordförande sa att man satsar på ungdomar men att man naturligtvis alltid har ett mål att ta klivet upp. Tror att det är en stor fördel mot sponsorer att man visar att man satsar på yngre spelare.
Jag börjar dock också känna att ngt är fel. Jag är orolig då ingenting blir bättre, snarare sämre. Här får vi tilbaka de spelare vi "saknat", och det blir nästan ännu sämre. Forceringen i slutet var bra men kom alldeles för sent. Så ska det se ut hela matcherna. Det klarar vi av.
Är det ekonomin som spökar? Nja, jag tror inte den är sämre än vanligt. Samarbetsproblem mellan Forsberg och Stridh? Kanske, kanske inte. Hörde att Stridh blivit lite stor på sig efter uttagningen till JVM.
Jag gillar inte att vi släppte Viktor Björkung, en riktigt bra offensiv kraft. Kanske var det ekonomin som störde, men då anser jag att andra kommer före.
Spelmässigt så har vi tappat allt, och jag menar allt!! Möjligtvis så är försvaret ganska bra och Mattsson likaså, men spelet över banan är borta. Ingen struktur, inga linjer, inga ideér. Enkla 1 meters passningar missas. I 2-mot 1 lägen är det sorgligt svårt att slå en enkel passning förbi backens klubba.
Men framförallt, var är spelglädjen??? Var är kampen för klubbmärket??
I början av serien tokkörde vi helplanspress med mycket skridskoåkning som gav oss fantastiska lägen, mål, bra spel, mer publik, hyllningar i media mm. Nu finns inget kvar!!
Frågan är varför laget inte presterar som alla vet att de kan? Här måste fokus riktas på tränarna.
Jag tror Nubben har lite individuella samtal framför sig, eller han borde ha det, för att förstå var "stickan" sitter.
Icetea: minns att jag skrev för ett par säsonger sedan om simon mittman som spelade i Västervik i div 1 då, men som spelar i Vita Hästen nu. Han är en forward med fysiskt spel som också kan peta in en och annan balja. Han ställde krav på sina medspelare på träning och de fick höra om de inte gjorde sitt jobb. När jag då skrev om att jag var intresserad av honom till Timrå för att jag älskade hans inställning så fick jag höra härinne att hans stats inte imponerade och att han därför var ointressant i princip(inte av alla dock). Med tanke på Nubbens snack om roller hade en spelare av hans stil passat utmärkt i denna upplaga av Timrå.
Mika Hyvärinens ord: Laget är väldigt bra, organisationen känns bra, ligan är bättre, allt känns lite bättre. I love it so far. Allt känns bra, säger han.
· 
Men de har också nåt som jag inbillar mig att vi inte haft sedan Kalle K, Robban Karlsson
Sanny och Lander m fl.. Informella ledare som ställer krav på gruppen på all träning och match som också köper tränarens spelidé. Helt enkelt en ryggrad som också är viktiga för nya spelare och juniorer som kommer upp. Som kan resa sig i motgång men som även kan påverka hur laget ska spela i vissa lägen. Såna spelare är lika viktiga som poänggörarna och talangerna.