Såg ni Printz när han vek ner sig i fighten mot Djurgårdaren? Han viftade lamt med armarna som typ min syslöjdsfröken innan han sakta gled bakåt och såg rädd och harig ut.
Bratten och Wedin är väl de enda som står upp i afton...
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
