Idag far vi upp och ser tårar på MoDos kind när Timrå far fram och blåser bort dom som en vind . När vinden lagt sig och dom torkar tårar bort ,där står Timrå med en seger dom åter igen har fått. Ikväll känns.. pirret i magen ..
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
