Olli Hahl: Givetvis är det så. Jag må sitta här och sura men jag ska gå ikväll också. I mitt sjuka huvud ger det mig rätten att lufta mig här då det går dåligt, lite som "jag gör det jag kan iallafall". Ses där!
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
