timraande: Mitt minne av honomär nog som du beskriver om hockey kortet, bara det att jag kommer ihåg honom hängande på ryggen av någon Timråspelare. Som sakt, han gav "grishockeyn" ett ansikte.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.