Pucken: jag skulle åka upp med farsan, men av någon anledning fick jag hoppa av i sista sekund. Lyssnade på radio och fick rapporter av farsan i pauserna. Sen ringde han när han var på väg ut med fem minuter kvar, sur som fan, "jävla skitlag, vi åker ur". Då hör man jubel i bakgrunden, "jaha, nu blev det tröstmål. Så dags nu". Sen satte han sig i bilen, då hörde vi på radion att det blev mål igen. Vi fortsatte prata medan han körde iväg, och när Peltomaa kvitterar med 3 sekunder kvar vrålar vi.
Han ångrade den nervikningen, gubbtjyven. Om någon undrar var jag fått min pessimism ifrån, så...it's all in the genes.
Bragd-Birger: jo den matchen var man på plats. Tur man stannade kvar till skillnad från många andra. Med tanke på att det var många som lämnade arenan med fem minuter kvar var det ändå som att taket lyfte vid kvitteringen. Vi som var där måste ha jublat för allt vad halsen bar. Mäktig upplevelse
Sen ringde han när han var på väg ut med fem minuter kvar, sur som fan, "jävla skitlag, vi åker ur". Då hör man jubel i bakgrunden, "jaha, nu blev det tröstmål. Så dags nu". Sen satte han sig i bilen, då hörde vi på radion att det blev mål igen. Vi fortsatte prata medan han körde iväg, och när Peltomaa kvitterar med 3 sekunder kvar vrålar vi.
Han ångrade den nervikningen, gubbtjyven. Om någon undrar var jag fått min pessimism ifrån, så...it's all in the genes.