Nog fan finns det plats alltid, går in minst 200 till på ståplats. Men de som står i gångarna är för mesiga för att orka eller våga trycka sig in. Jag gick upp och ställde mig 18.40. Gick hur bra som helst. Hamnade någon meter bredvid Skarin.
Först blir man deprimerad när man får läsa om årets siffror. Fast när jag tänker på vart föreningen var för tio år sedan så tycker jag nog att det har gjorts en jäkla resa! Så lite glad kan man nog vara ändå.
